Jag missar mellandagsrean men har annat att se fram emot.

Det blev en vit jul till slut. Nåja, ska man vara ärlig kom ju det mesta efter julafton, men kom gjorde den. I mängder. En veckas pulsning, sedan blev det för djupt.

Julen alltså... Jag vet inte vad man ska säga om den? I all pyntar-, köpes- och mathysteri ska man försöka att ha det så trevligt som möjligt, ibland lyckas man, ibland känner man sig bara trött och sliten. I år hade jag ingen som helst julstämning, och jag tror att det främst beror på att det inte finns några småbarn i huset. Då vill man ju verkligen anstränga sig till max för att de ska ha det så spännande och roligt som möjligt.
Julafton i år spenderades till stora delar med min lillasyster Judith. Vi brände upp till stallet när jag jobbat klart på tidningstjänst, dels för en julmysartur på djuren, dels för att få en julhälsning sparad i bild så vi kunde skicka ner till mamman, Hanne, Torben och Tysklandssläkten.
Efter det stängde vi (nästan) in oss i köket och bakade chokladgodis av två olika varianter. En med rispuffar och en som tydligen hette 7 minuters chokladkola-nånting-typ. Snabbt gick det iaf! Jag var något skeptisk när jag såg de sistnämnda under tillagning i en kastrull, men i slutändan blev det ett godkänt resultat som vi åt med glass.

Jag tänker inte skriva så mycket om mina julklappar, jag tror det räcker med att jag säger att jag snart flyttar hemifrån.

Juldagen blev en låååång dag. Jag följde några kompisar ut på hotellet och tror inte jag var hemma förrän halv 6 på morgonen. Det var, precis som förra året, ett kul påhitt och det blev, trots de många timmarna, aldrig tråkigt. Jag träffade på en hel del återvändare (över jul då, antar jag) och en del lärare (alltid lika spännande), och själv kändes jag av många igen som Birgits dotter. Hm...

Söndag kväll gjorde jag mig i ordning för en tidig kväll, eftersom mitt schema den här veckan inkluderar både jobb på Tidningstjänst och Posten. Men inte fick jag sova. Judith, den lilla räkan, hade fått halsfluss och skulle in till sjukan. Sjukan i Sorsele.
Jag var inte charmig när jag insåg att det var jag som skulle köra henne dit i mörker och snörök. Väl där drogs allt ut på tiden så vi kunde inte lämna Sorsele förrän någon timma efter att vi anlänt. Jag tyckte det borde ha kunnat gå betydligt snabbare, men borde väl ha varit förberedd. Det tycks vara en allmän kännedom att ingenting går snabbt när man åker till ett sjukhus.

Det har varit två tunga arbetsdagar (måndag och tisdag alltså). Måndagen plågade jag mig dessutom med att åka upp till stallet och motionera 3 hästar i blåst och kyla. Jag tyckte att det var lika bra att köra slut på tanken helt och hållet, när jag liks ändå var på väg åt det hållet.
Idag, tisdag, gick något bättre då jag slapp köra till Sorsele mitt i natten, men under dagen sjönk temperaturen till -30 (ca.) och vi fick dessutom uppgiften att dela ut Ellos-kataloger. Halleluja. De katalogerna är så stora att man får behandla de som mindre paket för att få ut de i postlådorna. Me do not like.

När jag sedan kom hem ikväll (efter att ha matat de vilande odjuren med morötter) sökte jag genast reda på "Norrlänningar och temperaturer", där de olika nivåerna beskrivs med hjälp av norrlänningar, och delvis skåningar. På nivån -30 står följande:
"Folk i Malmö dör av kylan och försvinner från jordens yta. Norrlänningen börjar torka tvätten inomhus."
Så det var vad vi skulle göra idag!

Järvsöfaks tog sin 201:a seger i sin sista start igår. Jag blev nästan lite tårögd när jag läste allt om honom och tittade på lite bilder. Vilken förlust för kallblodssporten! Vi får hoppas att han fortsätter att delta i evenemang och på så sätt göra reklam för denna fantastiska ras.
(Sett rent ur sportslig synvinkel blir det naturligtvis mycket mer spännande lopp nu, så det sörjer jag inte ögonen ur för)

Djuren i stallet tränar på bra, så nu håller jag tummarna för lite mildare väder, då kan vi börja jobba längs vägarna igen. Eventuellt får de en veckas vila nu i januari om kylan prickar in mina värsta jobbardagar, sedan ska Boel igång med snabbjobben och Jänta styrketränas.

År 2010s första timmar kommer att spenderas i Arvidsjaur med en hög kompisar. Vi har hyrt en stuga och ska festa vilt och skoningslöst på Hotell Laponia, där det är schlagerparty...
Och då frågar sig säkert många hur jag kan gå med på det här minst sagt skandalösa förslaget, men ibland får man gilla läget. I Skellefteå och Umeå är det 20-årsgräns på de flesta ställena, och att köra till Arvidsjaur tar trots allt bara 50 minuter (vintertid). Jag kan säkert göra något bra av kvällen även om jag inte gillar musiken!

Skoterägarna gillar läget.

-16 och lapphandskar, så såg det ut imorse vid 5-tiden. En timma senare började snön ligga mer horisontellt och då kändes dagen inte lika trevlig längre. Nu sitter jag här och väntar på att snöandet ska börja avta, annars blir det inga intervaller i trav och galopp uppför ängarna idag, och det vore väl synd. (i min värld, Boel blir säkert väldigt nöjd)

Snöovädret, som det beskrivs som, ställer till en hel del problem i övriga landet, medan det i Malå känns rätt lugnt. Här knegar allt och alla på som vanligt. Nästan. Ibland råkar nämligen övriga delar av landet tränga sig på trots att de inte är välkomna. Idag blev jag till exempel uppringd av chefen på Posten som erbjöd mig några timmars jobb idag. Lastbilen hade tydligen gått sönder, och om det beror på snön eller inte har jag ingen aning om, och skulle komma sent till Malå (från Umeå?), därav behovet av extrahjälp vid sorteringen.
Egentligen ska jag väl tacka och bocka för extrajobb, men visst hade det varit skönt att bara stalla och mysa idag, så här dagen före julafton.

Jag har lyckats få tag på ett preliminärt arbetsschema för januari månad, och det ser minst sagt bra ut. En hel del jobb på Posten för min del, plus tidningen som ska köras (cyklas) ut varje morgon. Synd bara att det var just under januari månad, som ju måste vara den värsta månaden för alla hästägare här uppe i norr. Nåja, alla hästägare som inte har ett uppvärmt ridhus dvs. Det är väl nu jag ska tacka min lyckliga stjärna (vad är det egentligen för uttryck?!) över att hingstarna inte är hemma och ska matchas för start. Nu har jag ju faktiskt "bara" de 3 stona...

Noterade för bara en liten stund sen att de nya dressyrstjärnorna Edward Gal och Moorlands Totilas använde sig av Pirates-soundtracket i det program där de fick 90.75%! Det var bara en liten snutt där på slutet, i galoppen, men ändå!
Läste för övrigt en artikel om det här ekipaget (i Hästmagazinet) och där fanns en pytteliten intressant del om överrörligheten hos hingsten (och även Blue Hors Matiné, om ni minns henne), och hur träningen för en sådan häst läggs upp för att de ska hålla i längden. Det ska bli intressant att se om denna svarting håller längre än skimmelstoet. Hon var ju också 9 år då hon hade sin storhetstid... Sedan skadades hon och försvann från banorna.
Och jag ska leta efter litteratur att läsa på om överrörlighet hos hästar.

Mitt live-abonnemang hos ATG har blivit förlängt till januari, och jag har inte klurat ut varför än... En tidig julklapp?
Det passar i alla fall rätt bra, då kan jag se Järvsöfaks sista lopp på liven istället för på TVn. Där visar de ändå inte det man vill se.

Jag ska aktivera mig nu, vore bra om jag hann förbi bibblan en sväng också, innan ev. arbete och stallandet. God Jul i förskott om jag inte dyker upp här imorgon.

Grimmorna kan jag i alla fall vara nöjd med.

Svanstedt och hans "kompanjoner" fälldes i tingsrätten kunde jag läsa när jag kom hem från stallet. Hm... Jag som tyckte att jag hade på känn att det hela var en bluff och att herr S skulle få slippa straff. Men nu lär det ju bli överklagat, så vi får se vad som händer i slutändan.
För de som är intresserade finns det mesta att läsa här. Går man längst ner på sidan finns det länkar till andra artiklar rörande fallet. Bland annat har STC uttalat sig om det, och så får man veta att både Svanstedt och Persson överklagar. Jag hoppas naturligtvis fortfarande att det är en bluff och att Kung Åke inte använt sig av grisfösaren, men att veta säkert är inte lätt.

Jag förstår nog inte riktigt allt, men som den normalt IQ-berikade invånaren i detta land funderar jag över varför männen dömts för att ha använt grisfösare men inte för att ha plågat djuren? Allt verkar lite halvhjärtat och försiktigt, som att tingsrätten inte bestämt sig för att de är skyldiga, men straffar för att vara på den säkra sidan (nu går det ju inte till så, det vet jag, men känslan får jag).

Här är mina tjejor med sina nya grimmor!
De fick för övrigt pulsa snö idag, båda två. Och faktiskt, båda två tyckte att det var jobbigt! Vanligtvis är det ju bara Boel som uttrycker sig om sånt med diverse suckar i olika djuphetslägen, men idag kändes Jänta heller inte helt stursk på slutet av passet. Hon grymtade faktiskt till när vi vände upp för den sista intervallen! Det händer inte alltför ofta.


Nu bär det av till duschen, jag ska följa Manda en sväng till Arvidsjaur ikväll. Det var visst en del julklappar som skulle hämtas upp, eller lämnas? Sak samma, bilande blir det i alla fall.

Jag försöker hitta en alternativ julefrid.

Baron fortsatte sitt segertåg och är alltså obesegrad efter sin 4:e start i livet. Det är rätt tunga grejor, och visst låter det fint... Obesegrad! I mina ögon är det en självklarhet att han ska få pris som årets 3-åring på Skelleftetravets gala i januari, men det är å andra sidan inte jag som bestämmer sånt.
Jag har snokat på nätet, men det blev inga jätterubriker, förmodligen för att det låg utanför V65. Men det är skrivet om honom! I alla fall i Norran och VF, så det tycker jag att ni ska läsa (VFs artikel har inte kommit ut på nätet än, men i pappersversionen finns den).
Som det står i tidningarna stämde travet kanske inte 100%igt hela vägen, men på den biten är Baron, med sin linjegång och nya broddar, ursäktad. Och det blev tajt in i mål, tur att mållinjen låg där den låg för när de två kämparna passerade mig var det så jämnt som det kunde bli mellan de. Men då sträckte den gule på sig!

I efterdyningarna av segeryran gick jag in på Pegasus Hästshop och köpte två nya lädergrimmor till tanterna. Inte helt vanliga lädergrimmor heller, jag ska försöka få upp bilder på dem.

Jag sökte ju till SLU i våras, på lite olika utbildningar, och läste just det här. Hm... Är det ett sånt ställe?! Kändes mindre kul, faktiskt.

Och här har vi något som räddade min världsbild. Hästsporten är inte helt ologisk, trots allt.

Jag sitter nu och väntar på resultaten från rättegången mot Svanstedt, men övriga Sverige är inte lika morgonpiggt som mig, så det kan nog bli en långt väntan...
Sedan får man ju inte inbilla sig att hela historian är slut efter att domen fällts. Kung Åkes advokat har nämligen gått ut med att de ska överklaga om domen inte blir rättvis (om det blir en fällande dom, antar jag).

Julafton närmar sig med stormsteg och förhoppningsvis känner Malås befolkning lite mer julstämning än vad jag gör. Jag jobbar och sliter och sover och äter och har just inte tid att förundras över julmat, blinkande lampor och tomtegubbar. Julkänslan försvinner nog med åldern, i alla fall tills dess att man har småbarn i huset igen.
Jag fick erbjudandet om att tomta i år, men där tog det stopp med hälarna i backen och ett blankt nej. Det räcker med att jag får kämpa med att frammana julefriden, ska jag försöka föreställa en tomte så har jag nog inga krafter kvar sedan.

Jag kände en stor ångest igår när stallägaren susade runt i Umeå med en sladdande 4hjulsdriven bil (det säger väl en del om väglaget?). Hur i all världen är det tänkt att jag ska klara mig på ett sådant trångt, människofyllt och hästlöst område? Jag kommer inte överleva en månad!
Travbanan och Hippologum ligger så långt bort från Universitetet som det möjligen går, och som sagt finns det alldeles för mycket människor där. Min socialfobi kommer att nå nya höjder och jag kommer sitta instängd i min lilla lägenhet utan trädgård och gråta över svunna tider.

För att inte förstöra dagen totalt tänker jag inte utveckla varför Umåeboendet skulle leda till en djup depression, utan meddela er om att det snart är stallardags för min del. Den lilla svarta hästen ska få komma ut och pulsa i djupsnön, och förhoppningsvis hinner jag få lite ljus så att grimmorna kan fotas. Jag är nämligen lite nöjd över att jag fick tag på de till ett så bra pris.



Jag bifogar lite bilder (jag hade ju lovat). På första bilden syns Indian-Judith på sin medryttarhäst Tex (eller Texas Sun-nånting, typ). De vann höjdhoppningen på MRKs julshow och fick en fin gul-blå rosett.
Till höger har vi Baron på Umåker nu i senaste starten. Nu förstår ni kanske vad jag menar med att det var tajt på mållinjen... Där finns även en bild innan vi tog vinnarbilden vid vinnarcirkeln. Tokfransen har inte vuxit ut helt än, men jag litar på att hans nya vårdare Ann-Sofie ordnar det.

Här nere har vi en dålig och redigerad bild på Järvsöfaks när han tog sin 200:e seger. Vädret satte stopp för oss fotografer den kvällen.

Jag avslutar med en bild på Isabelle, som lämnat oss i Norden för att spendera sin jul och årsskiftet på varmare breddgrader, i Thailand för att vara precis. Jag skulle gärna ha önskat henne en god jul och ett gott nytt år, men vilken svartsjuk människa kan med gott samvete göra det?

Strössel visar uppåtform, liksom allt annat.

Jag har ännu en anledning till att inte se TV i fortsättningen.
Igår visades en hel hög med filmer. Alla samtidigt. Förstås. Då blir det till att zappa och vad är det då för mening att se filmen/filmerna?!
Nåja, tur att jag har andra resurser och att jag sällan behöver hålla mig till TV-tiderna.

Pirates gick igår! De två första i alla fall, men jag såg naturligtvis bara bitar ur den allra första, för Barbossa är ju inte med i den andra. Och jag har inte tänkt svika min sanna kärlek genom att skratta och njuta av en film där de har tagit död på honom!

Hästeriet är en kall hobby just nu. Man drar på sig alla kläder man har, kämpar sig upp i sadeln och fryser likaväl ändå när man kommer tillbaka, även om man jobbat hästen i upp emot en timma. Nu har dessutom pulsarsäsongen dragit igång, och då sitter man mest stilla medan hästen gör jobbet i snön, vilket naturligtvis inte gör det svårare att frysa av sig fingrar och tår.
Boel och Jänta verkar i alla fall trivas. Båda två har varit oursäktligt pigga de två senaste dagarna, och det är inte helt otrevligt att hålla på med dem då, även om de blir lite omständliga.
I eftermiddag ska Arne få köra Boel i lite högre tempon, Jänta får följa med som sparringpartner (i galopp dock), och så hoppas jag att de bränner ur sig lite av överenergin.

Imorgon startar den gule tvålen på Umåker, i den öppna 3-åringsklassen (STC:s inskolningslopp) med 35 papp i förstapris. Det ser på papper ut att vara en rätt enkel uppgift, men trav är trav och alla lopp ska köras! (för att nöta på en använd mening) Jag ska vara på plats och klappa allt vad jag kan.
Furir vintertränas inför Dubbelcupen, kommer jag ihåg rätt skulle han ut den 21 januari. Per har ju pratat om Frankrike nästa år, och då är det (tror jag) via Dubbelcupen man kvalar in.

Julveckan är här, men jag känner faktiskt ingen större panik. Underligt... Det lär väl komma dagen innan julafton, då upptäcker jag väl att jag glömt någon julklapp (trots mina tidiga förberedelser) och så måste jag leva med ångesten över helgen. Eller fram till fredagen i alla fall. Då är det utgång, troligtvis på hotellet. Gissningsvis måste man väl förboka inträdet, så man tar sig in, det brukar ju bli rätt mycket folk...

Min lillebror är professionell.

Jag åkte till Skellefteå igår med anledning att köpa de sista julklapparna som jag inte fått tag på, inte så många med andra ord. Bara någon enstaka, var det tänkt. Inget som skulle kosta skjortan.
Så blev det naturligtvis inte.
Jag lyckades samla på mig en hel hög med kassar, och 75% stod inte ens med på inköpslistan. Så här i efterhand funderar jag över vad som tog åt mig, det måste ha varit någon slags julfylla som jag fått av att gå bland alla juliga affärer och andra köpgalna människor. Nåja, de lyckliga många som får extraklappar blir säkert glada, men själv vågar jag inte granska bankkontot...

Det blev mycket bilkörande igår kväll, med det stora odjuret till minibuss, som man bara behöver sitta och gasa med (automatare). Långtråkigt nanting. Förutom Skellefteåtripen blev det ju även en resa till Lycksele med lillasystern. Vår gemensamma bror deltog i Estetprogrammets julshow, tydligen något som de gör på Tannbergsskolan varje år. Och vilken show! Det var annat än 9:ornas musikal, det vill jag lova! De hade härliga ljudeffekter, en vit duk som hissades upp och ner när något skulle visas och en egen orkester. Jätteläckert!
Showen, eller musikalen eller vad den nu ska kallas, handlade om Fantomen och hans son som hellre ville bli skådespelare (skådespelerska? Han spelade nämligen en kvinna) efter att ha rest till London. Drama, drama, drama och så massor med bra musik. Och de som stod på scen var hur duktiga som helst, riktiga proffs redan nu. Jättebra jobb av tekniker och manusförfattare och alla andra runt omkring också.
Jag blev imponerad!

Jag tjuvöppnade min julklapp från Posten. Det var ett sånt där gåvokort där man kunde välja bland lite olika saker; mat, morgonrockar, någon kniv, tidningsprenumerationer...
Ja, självklart gick jag in och spanade på sistnämnda, eftersom att jag nu har ett nästan sjukligt behov av att få post. Där fanns det flera olika alternativ, bland annat V75-guiden. Då var det spikat och klart!
Och appropå prenumerationer... Jag funderar på att leta reda på en arkitektur-tidning, eller kanske man skulle investera i Travronden? Galoppmagasinet och Hästmagazinet är ju vad jag har nu, men sistnämnda är nog på väg att gå ut. Fortsätta med det eller ta något nytt? Ja, det är svårt att välja, det är ju trots allt min framtida post vi pratar om här.

Bussen står på uppvärmning, eftersom att motorvärmaren har lagt av och pappa har tagit kupévärmaren. Charmigt.
Det är förstås stallet som är destinationen i eftermiddag. Jag ska ut med vad jag misstänker är två riktigt pigga damer som fått ta det lugnt nu två dagar under köldknäppen. Kan bli spännande.

Ikväll är premiären på Avatar. Sarah uttryckte sitt intresse förra helgen, men jag misstänker att det inte blir av. Kommer jag ihåg rätt så var det personalfest på Ica i helgen.
Men det är verkligen inte hela världen. Det enda jag vet om den här nya filmen är att det är Titanic-regissören som jobbat med den och att huvudpersonen blir en blå alien. Typ. Jag vet just inte om det är något som lockar?

Lockar gör heller inte kylan, men man får bita ihop och bege sig ut i det där vita. Det är ju trots allt de fyrbenta jag ska (och vill) till.

Jag önskar att jag hade talang i Paint.

Jag tror jag inleder med ännu lite gnäll om jobbet (som jag ändå är väldigt tacksam över och som jag oftast tycker är kul). Gårdagen blev inte bara illa, den blev riktigt, riktigt jobbig... Det kom dubbla reklamer, Bil och Bostad och AnnonsExet, dessutom var lastbilen från Skellefteå försenad, så vi tog oss ut relativt sent. Klockan 5, då jag alltså varit vaken 13 timmar, var jag äntligen klar, och då var det slut i tanken.
Tur för mig hann jag följa till pizzerian och fylla på med lite energi. Jag var den enda som tog pizza, säger det möjligtvis något om åldern bland postisarna...?
Sedan så måste jag nämna att jag älskar min chef, han som jag alltså inte vill ska läsa den här bloggen. Det har tidigare framgått att han vet en del om trav och han frågar med jämna mellanrum, när vi ses, hur det är med Boel och om han ska starta osv. Igår framkom det att han ju tränat och haft egen häst i flera år, och att han haft med en av de på V75 flera gånger! Lycka på jorden är att ha en chef som man kan prata häst med! Synd bara att det är blodingar han hållit på med... Men jag ska nog få honom på rätta tankar.

Mer klagande! 25 minusgrader imorse när jag cyklade tidningen. Mmmm... Mysigt.

Som 19-åring har jag i år struntat i alla julkalendrar. Ingen julkalender på väggen och ingen julkalender på TV. Jag har satsat på något helt nytt: mulkalendern!
Det är Travronden som har detta fiffiga påhitt där man ska gissa vilken häst vars mule visas på bild. Ett litet julrim hjälper en på traven och så får man en mössa om man lottas till vinnare. Hysteriskt kul!
(Jag länkade till första "luckan", vilken flax med häst... Och det finns fler kallblod med, kan jag garantera. En tjej från Nordiska lyckades pricka in den rätt, jag kände allt igen namnet!)

Jag struntar i bilderna i det här inlägget, men tänker lägga upp en bild på hur jag INTE vill att ett julkort ska se ut! Ett sånt här julkort får ni inte skicka för att
1. Det är fruktansvärt fult
2. Adressen knappt går att läsa (den går nog inte att läsa på riktigt för att kvalitén försvann, men ni förstår säkert poängen)

Jag hoppas att denna minimala julkortsskola har varit upplysande och jag funderar nästan på att skriva en del 2 med ännu fler tips nu när jag ändå kommit igång... ;)

Nu ska jag bege mig till duschen och svabba bort all istorkad svett som ansamlats på min kropp. Därefter ska jag hämta ut ännu ett paket med julklappar på Kiosken, spana efter fler klumpar på Posten (ja, är man Postis kan man utan att få dåligt samvete hämta ut sin post på förmiddagen), släppa ut djuren i Ytterberg och fixa stallet och sen, äntligen, får jag sätta mig i bilen och köra till Skellefteå. Där blir jag till i eftermiddag, och så fort jag kommit hem lär det bli en tur till Lycksele. Jag och lillasyster (och en illaluktande pappa nyss hemkommen från Indien) ska nämligen oooh:a och wow:a åt våran käre bror, som är med på någon slags show där. Visst lät det nästan som att jag visste vad jag skulle närvara vid?

Jag blir liksom lite aggressiv när jag inte får sova.

Andra dagen på dubbla jobb känns lite tungt, särskilt när jag varit dålig på att sova. Det är inte det att jag inte vill, jag har bara haft svårt för det. Imorgon är sista dagen på Posten innan jag får några dagar ledigt, men det är förstås den värsta prövningen också. Jag såg en hel del tidningar som kom som B-post och så ska Bil och Bostad delas ut (me do not like). Efter att ha försökt få ut allt i tid väntar en arbetsplatsträff och kvällen avslutas med en "personalfest", eller middag på pizzan som det så fint ska bli. Maten ska jag väl vara glad över, men jisses, det blir många aktiva timmar...

Och appropå post... Jag lovade ju att jag skulle återkomma till det här med julkort.
Faktum är att jag kommer att svika min arbetsgivare, så jag får hoppas att han aldrig läser det här. Snälla, gulliga Malåbor, visst kan vi strunta i de minimala små julkorten med diverse krusiduller och kringelikrokar och färger i år? Det finns något som heter mail och Internet i dessa dagar, om man inte vill skicka normalstora julkort som faktiskt går att hantera!
Visst är det underligt att julkort inte går att skicka i hanterbar storlek? Nej, vi ska minska ner dem så de tar minsta möjliga plats. Inte konstigt att det försvinner julkort i Posten när man gör de 5 x 3 cm stora (okej, en lätt överdrift, men inte långt ifrån). Ännu underligare är det att man omöjligt kan texta ut adresserna. Nej, nej, det ska vara vackert skrivet, med så många svängar och krokar som möjligt, och visst kan man väl rita små tomtar och troll bredvid texten också, för att rama in hela spektaklet liksom...

Suck, suck... Nej, jag får nog lov att ta tillbaka allt ovan skrivet. Vi får faktiskt betalt för att sortera och dela ut julkorten, och det kan säkert vara ganska trevligt att se alla olika typer, om man inte har så mycket och möjligtvis får hjälp så att det inte blir så stressigt. Självklart är det ju trevligt att få julkorten också. Jag skulle inte säga nej om någon skickade mig ett eller två!
De enda önskemålen jag har är att julkorten inte krymps ner till något man knappt kan se och att adresserna skrivs ut tydligt (och de får gärna vara korrekta!).

I nästa inlägg (om jag får möjlighet att skriva ett nästa, jag kanske hamnar på pensionärshem efter imorgon) ska jag försöka få upp lite bilder, det var ett tag sen sist...

Just ja, behöver jag tillägga att julklappsshoppingen gör mig näst intill sinnesförvirrad och bidrar till stor del i min något tvära syn på jobb och annat som tar tid i dagsläget? Jag har nämligen kommit till den punkt där det är mycket roligare att ge än att få och vill naturligtvis ge rätt klapp till rätt person, vilket resulterar i en hel del grubblande. Jag skulle ha så mycket mer tid att grubbla om jag inte jobbade, sov, åt, stallade eller stirrade apatiskt i väggen hela tiden.

Jag bara tjänar pengar. Hela tiden.

Första gången jag fick se Järvsöfaks var i en av hans sista starter, är det inte lite sorgligt? Å andra sidan har jag ju faktiskt sett honom nu, och det är väl bra mycket bättre än ingenting. Vad ska man då säga om Sveriges (världens?) kallblodskung... Vilken fantastisk travare och individ, och kanske hade jag blåst upp förväntningarna lite, för när jag fick se honom i stallet blåste någonting ur mig. Han är ju faktiskt en helt normal häst. Väldigt lugn och värdig, men likafullt en häst som efter värmningen (t.ex.) är svettig och mindre fräsch.
Det var nästan lite skönt att det inte fanns en aura av gudomlighet runt omkring honom, att han inte såg ut att vara skapt och stöpt i annan form än andra hästar. För tänk då Baron... Som ju faktiskt både ser ut och har utstrålning som något riktigt speciellt. ;)
Ja, ja, det var i alla fall trevligt att få träffa på Faksen (ja, jag fick röra vid honom!) och en klart värd tur till Umeå.

Till Umeå tog jag mig i Ninas bil. Nina som sålt iväg sin ettåring efter Troll Kevin, och som är undan Sörfaxa, vars helbror Sörfax tog en hedrande seger på Romme i fredags. Kul!

I fredags gick ju även Furir ut i lopp, på Bergsåker den här gången. Det blev en 2:aplats efter en tapper resa bakom storfavoriten Rapp Elden, en av Jan-Olov Perssons värstingar (dock efter Elding, inte Järvsöfaks). Lilleman är ju fortfarande inte särskilt snabb ut från start och har väl egentligen ingen speed än utan trycker ju hellre sönder motståndarna (lite Järvsöfaks över det, va?), så mot en konkurrent som kan tryckas iväg så mycket snabbare så är det inte lätt. Han gjorde det i alla fall bra och kom in på tiden 29,3.

Dagen därefter tog Bodbäcksjarl, eller Jalle, en andraplats bakom Stamping i kallblodsloppet på V75. Det var finalen i Dubbelcupen och den fuxige killen fick med sig 100 000 kr hem efter att ha hållit farten bakom favoriten Stamping. Oj, så härligt!
Jag kan även nämna att jag passade på att spela, både Stamping och Jalle som vinnare, och fick därmed tillbaka pengarna jag spelat. Skönt det! (särskilt när jag misslyckats med att få in pengar på Furirs start... ;P)
Och till mamma, som säkert läser bloggen; nej, det var inga stora pengar det handlade om...

I onsdags fick Major sitt "id-nummer", och vilken kille! Frysmärkningsgubbarna var mäkta imponerade av denne minst sagt coole kille. De var beredda på mer bus, främst för att de träffat andra Lome Kongare som visst varit lite fräna, men när Majoren stod som ett ljus under hela proceduren fick jag bara höra fina ord om honom sen. De noterade även att mamman verkade lika klok, och efter det måste jag ha sett ut som en ballong, så nöjd blev jag.

I lördags var det utgång på Borgen. Till en början var det väl lite oklart om vi skulle på Hotellet eller till förstnämnda, men till slut blev det alltså Malåborg. Och det var väl tur det, för det var där alla hade samlats. Både ungdomar och äldre den här gången, jag träffade t.ex. på en gammal lärare (fast särskilt gammal är h*n inte, men det är liksom en tidigare lärare) som såg ut att ha jättekul på dansgolvet. Någonting verkade de ha gjort med lokalen också, för jag upplevde den mycket fräschare. Eller var det kanske bara ljusen som spelade spratt?
Kul att det verkar gå så bra för anordnarna (Festbolaget var det väl?), lillasystern, som stod i garderoben, berättade att det på slutet kommit människor från hotellet för att vara med den sista stunden. Fast hotellet känner sig säkert dåligt uppvaktat nu, förstås...

Den här veckan har minst sagt börjat på en mindre trevlig bana. På Posten fick vi en överraskande stor leverans med post imorse, vilket resulterade i en obefintlig lunch. Den kom liksom bort i all stress och effektivitet. Det värsta med den här oväntade posten imorse var att den innehöll julkort. Jag tänker återkomma till detta med julkort i ett inlägg senare ikväll, då ska ni allt få höra vad jag tycker om dem.

Sadeln har anlänt! Tyvärr fick jag inte hämta ut den förrän efter 17:00, vilket på alla sätt och vis var en olämplig tid, trots att jag fick gå övertid och slapp stå och rycka i handtaget på Kiosken. Nu blir det två svängar upp till Ytterberget ikväll, men det ska väl övertiden rimligtvis täcka...

Dags att bli miljöaktivist?

Hajkvällen so far...
"Sharkwaters" var underbar. Handlade inte bara om hajar, utan om industrierna runt hajarna och hajfisket. Filmaren, Rob Stewart, har gjort en fantastiskt jobb och fick med en hel del olagligheter på bild. Och ja, just de olagligheterna visades i filmen.
Är lite för frälst just nu för att kunna tänka klart, så jag återkommer imorgon med lite mer detaljer. Tror jag skippar Hajen, bättre att bege sig till sängen så man är pigg och fräsch imorgon.

Jag gör reklam för SVT 2...

Sharing is caring, som det sägs.
Därför lämnar jag först och främst ut en länk på en gullig kattunge. Personligen får jag minnen av våran gamla (och enda) katt Pelle, kan tänka mig att det var så där han såg ut när jag drog honom i svansen... Jag var ung och dum på den tiden.

Sedan ska jag få rapportera att ikväll är det haj-tema på 2:an! Haj-tema som i 2 eller 3 dokumentärer som sedan följs av Hajen. Ja, den första, riktiga Hajen-filmen. Jag kommer att sitta bänkad större delen av kvällen. Framför SVT2. Det trodde jag inte skulle hända under min livstid, inte på en lördagkväll, men där hade jag uppenbarligen fel. Livet har fortfarande kvar överraskningar för min del.
Jag har börjat utforma en förklaring i tanken, att sätta sig framför kanalen med alla nyhetssändningar, kulturprogram och vuxenprogram en lördagkväll, det borde faktiskt ge tredubbla vuxenpoäng, men jag skulle nog känna mig oärlig om jag sa det rakt ut. För problemet är ju att inte ens vuxna gör ju det jag har tänkt göra. Nej, vi pratar nog snarare om pensionärspoäng, och såna vet jag inte om jag vill ha. Jag, som aldrig har tänkt pensionera mig från något (mest för att jag kommer att vara ekonomiskt oberoende och aldrig behöva jobba), har ju ingen nytta av pensionärspoäng.

Det är väl för tur att man inte behöver rapportera på Facebook vad man gör en lördagkväll, annars hade jag väl blivit tvungen att rodna när jag kör posten på måndag. Jag misstänker dock att jag inte är den enda 19-åringen som bestämt sig för att lära sig mer om hajar, men jag nämner inga namn... H*n vill säkert vara anonym i den här typen av samhälle.

På hästfronten har det sett lugnt ut idag. Jag följde Magda och Kerstin ut på en tur, Boel fick bära, men den nämnda 2benta hade redan gjort stallet och skulle dessutom ta in på eftermiddagen. Jänta fick vila efter gårdagens pulsande, så det var bara att sätta sig bakom ratten och köra hem igen efter ridturen. Jag har en kvällsfodring ikväll (helst innan dokumentärerna om hajarna), men det är ju just inte mycket arbete i det. Semester på heltid, känns det som.
Nu är det dags för både veterinär (vaccinering) och hovslagare igen, och om det inte snöar och blir fantastiskt pulsarväder så börjar det dra ihop sig till en vilarperiod. Det lutar än mer åt det hållet eftersom att samtliga hästar i stallet verkar vara på ett rätt buttert humör. Det är som att något okänt virus slagit sig ner i deras kroppar för att driva humöret i botten och öronen tillbaka på nacken. Till och med Boel och Kerstin testade att bita åt varandra under ridpasset idag. Väldigt underligt!

Jag har lovat bort mig till ett julbord ikväll (urk), vilket jag naturligtvis ångrar nu. Julbord i början på december: nej. Nej till julbord över huvud taget! Varför ska vi på allvar testa gränserna för magsäckens väggar och som följd av det gå upp flera kilon (okej, lätt överdrift, men ni förstår poängen)?! Det är plågsamt och knappast nyttigt. Och vad ska tarmfloran säga?
Näe, jag hade mycket hellre stannat hemma och... Ja, inte vet jag, förberett mig på hajarna.

Nina från grannstallet har fått sin ettåring e.Troll Kevin såld och åker ner med honom till Umeå imorgon. Jag följer med och får förhoppningsvis tillfälle att se Järvsöfaks och Nordgubben (sistnämnde har jag sett tävla en gång live, men inte mer) i deras sista sammandrabbande (sista starten för Nordgubben, med Järvsöfaks vet man inte).
Troll Kevinaren, Sör Elias, hamnar först hos Janne Norberg och åker sedan vidare till Jorma Kontio. Där får han garanterat en god chans i livet och det kan inte vara så svårt att sälja då.
Jag kommer inte vara sen att tjata om det exemplet för stallägaren, han skulle behöva göra något liknande med någon av sina.

Sedan är det den hårda vardagen på måndag igen; jobb på både Tidningstjänst och Posten...

Lilla lurkar-Älva håller på att bli stor.

Fick via Nordiska veta att Fröyding är till salu. Någon som är sugen på en godkänd avelshingst?
Det jag tyckte var mest tilltalande med honom var att han verkar riden. Mer imponerad än så är jag inte, även om det ser ut att vara en jättefin häst.

Kom ihåg att läsa "Hästar jag minns" på Sleipner, skrivet av Erik Widén, mycket roligt och intressant.

Umeå, Umeå, Umeå... Ack om det ändå inte var 3 timmars bilfärd dit...

Efter cykelturen i -11 känner jag mig inte manad till någonting alls, förutom att lägga mig i sängen eller badet och värma upp hela systemet igen. Ska försöka hitta mig en lämpligt tjock jacka som man inte svettas ihjäl i. (Jag tog alltså av mig min vinterjacka imorse för att det blev så varmt, och nu fryser jag istället)
Inga hästar idag, vilket känns dumt och konstigt, men det är kanske nyttigt.
En arbetsplatsträff ikväll på 2 timmar, det ser jag inte fram emot. Det är mycket roligare att bara jobba.

Måste kanske nämna Älva också. Körde henne ner till 1:a vändplanen igår och på vägen hem fick hon trava några steg, mest för att jag ville att hon skulle hålla sig vaken och alert och inte tro att det bara är att gå rakt fram i samma takt hela tiden. Det gick smärtfritt, hon tyckte inte det var ett dugg konstigt och hade varken svårt för övergång eller avsaktning. Skönt!

Chefen fick ett väntat samtal imorse.

Dagen har börjat sisådär...
Försov mig rätt ordentligt med 2 timmar, så det blev en stressig morgontur i ljus, för en gångs skull. Jag hade dåligt samvete upp till pannloben, men efter att ha träffat 3 stycken väldigt trevliga människor som menade att det bara var mänskligt och att det inte var hela världen så kändes det lite bättre.
När jag ringde min chef skrattade han bara och sa att han anat det. Jag tror han har suttit och väntat på ett sånt samtal hela min första månad på Tidningstjänst. Nåja, jag klarade mig ju faktiskt riktigt långt innan det gick åt skogen!

Imorgon öppnar Horze sin nya butik i Umeå. Och på söndag gör Järvsöfaks en av sina sista starter i Umeå. Umeå är alltså stället man vill vara på den här veckan. Och jag som aldrig sett Faksen springa, eller varit med på en premiärvecka hos Horze... JA, jag ÄR jättesugen!

Jag har hunnit vara uppe i stallet en snabbis, eftersom att stallägaren så gärna ville köra häst. Jag kände mig frikostig, nu när han inte har någon helt egen häst han kan köra när han vill. Boel och Jänta fick alltså komma ut på jobb igen. De två damerna har gått 3 dagar i rad nu, vilket naturligtvis inte märks alls. Men det blir vila någon dag framöver nu, och sen lite lugnare arbete.
Boel kommer mest troligt gå ner på någon slags grundträning. Jag kompromissade (väldigt bra, om jag får säga det själv), så en dag i veckan får "den andra ägaren" köra ett snabbare jobb med henne, övriga dagar blir det snöpulsning, galoppjobb, löshoppning och dressyrarbete.

Jänta pinnade på bra idag, och jag blir mer och mer förtjust i att ha henne barfota. Visserligen har hon inte ett 100%igt fäste, men det behöver hon å andra sidan inte heller för hon jobbar ju mest i lugnare tempon. Varför det nu lutar mer och mer åt barfota vid nästa skoningstillfälle är effekten det har på hovarna. På bara någon månad har de blivit sååå mycket bättre! Lite ojämna kanter som inte riktigt hunnit växa ihop, men efter en verkning tror jag det kan bli kanon!

"Butta-kriget", som det i medier så fint kallas, går vidare. Det finns åtskilliga artiklar om det här ämnet, googla på Butta, FEI eller liknande så kommer det upp flera sidor med länkar.
Jisses, vad ska man säga? Jag tycker att det är förkastligt och hoppas att det på något vis sätts stopp för dessa galenskaper. Jag har inte ens orkat läsa på ordentligt om ämnet, för jag tror inte att något argument kan ändra min åsikt i det här fallet. Djurens bästa är vårat ansvar, och de ska aldrig behöva lida eller riskera framtida hälsa enbart för våra tävlingsambitioner.
Den här artikeln muntrar upp mig lite grann, här låter det nästan som att beslutet kan komma att tas tillbaka.

Jag har klarat av alla mina simavslutningar även i år och det känns skönt att det är slut nu i början på december. Det känns som att den här månaden kan bli lite hektisk. Julhysterin, som alla känner igen, är ett stort, svart moln på min himmel. Jag är inte fullt säker på vad det där molnet innehåller, men jag vet att det är en hel del otrevliga saker som kommer göra min vardag mer späckad än vad jag planerat.

Det finns en fin dressyrsadel på Tradera, en Hubertus, som jag är grymt sugen på... Vi får se vart priset hamnar till slut.

Det blir ännu en tur till Ytterberg i eftermiddag, jag ska bland annat hämta hem Judith, men skulle tro att jag kanske lägger på ett par lindor på Boel. Utifall att.

Framgången och segersviterna håller i sig.

Vi tar alla nyheter i storleksordning, va?

1. Furre tog sin tredje raka seger i fredags på Umåker, i samma överlägsna stil som de tidigare gångerna. 29,7 blev segertiden efter ett sistavarv i tredjespår. Ingen ryckt huva och med en löpstil som konkurrenterna kunde vara avundsjuka på.
Visst nämnde jag att Per tror på V75 nästa år för hans del? ;)

2. Bodbäcksjarl tog en seger nere i Örebro igår, vann med en galopp på tiden 28,7. Jag försökte se loppet på Liven, men rutan var till större delen vit, eftersom dimman låg så tät. Knäpptyst i högtalarna var det också, för referenten såg ju inte heller ett skit. Så kan det vara ibland!

3. Kyla! Det brukar inte vara något jag är glad över, men efter att ha stått ut med slask och velande väder i en månad tillbaka är det en omöjlighet att inte känna lättnad över den sänkta temperaturen. I söndags tror jag vi var nere på -14 (vilket jag iofs tyckte var för kallt, men det höll ju inte i sig)

4. Nyhet och nyhet... Tänkte mig mer en rapport ifrån lördagen.
Eftermiddagen började bra då Boel gick ett klart godkänt jobb i vagn, jag avslutade med en liten sväng ner till 1:a vändplanen i berget, där L-G (grannen) plogat. Vägen kan nog bli riktigt bra där i vinter!
Därefter ägnade jag mig åt Jänta, som jag tog mig ner i berget med, trots en något halkig väg i byn. Det var en sådan där kväll som man inte glömmer i första hand. Nästan fullmåne, stjärnklart och tack vare just månen, rätt ljust ute. Relativt milt väder, och en lugn och harmonisk Snurr. Jag skulle rida en mindre sväng, men i slutändan blev det hela vägen upp till kalhygget i berget, vilket är ungefär 7,5 km.
Jag fick en smått fantastisk känsla när vi kom galopperande uppför sista backen innan vi vände om hemåt. Andlöst kanske är rätt ord? Otroligt vackert ute och en häst som ville vara samspelt. Bättre kan det inte bli!

Det enda som störde min underbara upplevelse var telefonen.
Jag är ingen mobilälskare, det anar nog de flesta som har med mig att göra. Jag försöker vara tillgänglig större delen av dygnet, men det händer ofta att jag missar samtal eller sms. Mobilen är ingen vän till mig, snarare en plågoande. Att prata i telefon är slöseri med tid om man inte har något viktigt att säga och det är jobbigt både i fingrar och huvud att skriva sms.
Kruxet med min hobby är att mobilen måste följa med, OM det faktiskt skulle hända en olycka. Då vill man inte sitta fast mitt ute i skogen med en häst som försvinner åt något håll med dinglande tyglar/tömmar.
Just i lördags fick jag samtal dels från en Plaskis-förälder, dels från en desperat Isabelle som ville ha med mig till Arvidsjaur senare på kvällen. Den sistnämndas samtal vägrade jag svara på, faktum är att jag knappade in mobilen på ljudlöst läge till slut.

Det blev en tur till Arvidsjaur ändå, när jag egentligen borde ha stannat hemma och myst över hur bra allt gått under dagen. Men det är lätt att vara efterklok.
Turen till Arvidsjaur höll på att bli en katastrof. När vi anlände till Laponia (efter ett besök i en lägenhet, på Capsicum och en del ätande på Statoil) var det tomt på övervåningen, så när på några äldre människor (definitionen på äldre är lite oklar) som vågat sig upp från nedre våningen, där det hölls någon slags firmafest? Kanske? Pardans och äldre människor var det i alla fall.
Det var pinsamt, obehagligt och fruktansvärt. Lyckligtvis fylldes lokalen sedan upp med folk, och av den yngre sorten dessutom, men de 20 minutrarna vi satt och gapade över bristen på folk, och åldern på folket som faktiskt var där, var tillräckligt för att förstöra en del av stämningen.

Vi började med att äta på Statoil och avslutade kvällen med att äta på Sibylla. Jag tror att maten var det enda som räddade den lördagkvällen.

Jag har slutat försöka sova igen lite tid efter att ha delat tidningen på morgonen. Jag har aldrig varit någon talangfull sjusovare och jag börjar gilla den här dygnsrytmen där jag vanligtvis är i säng vid 9-tiden och sedan har hela förmiddagen följande dag på mig att göra nytta eller onytta.

Idag snöar det, och ingen slasksnö, utan riktig vintersnö. Jag ska försöka njuta av det, springa förbi på bibblan och så blir det naturligtvis stallande på eftermiddagen. Jag måste hitta igen min licensansökan (B-tränare, u know) och så är det nog dags att städa rummet. Eew. Men som allt annat måste det göras.

Jag har en lysande idé om plogningen av Malå.

Vad är det för fel på Malås plogbilar?! Varför skottar de inte gatorna före de skottar parkeringsplatserna? Typ Apotekets parkering... Vem kör dit kl. 5 på morgonen? Nej, just det; ingen! Men vem cyklar längs gatorna kl. 5 på morgonen? Jo, just det; jag. Och jag har allt sett bilspår också.
Slutsatsen är alltså: skotta gatorna före ni skottar de mindre parkeringsplatserna.

Plusgraderna håller i sig, så om det inte kommer snö tillsammans med kylan blir det en halkig helg med isrännor och hårda kanter att ta sig över. Usch...

Har fått igång min Live på ATG och ska se lopp från Boden ikväll, bland annat ett av STC:s inskolningslopp för kallblod och Kalla Hästägarkannan. Och imorgon får man bänka sig på lunchen för att se Furres lopp från Umeå! Det går på TV också, om jag inte missminner mig.

Satte mig för ovanlighetens skull och betalade räkningar på morgonen istället för på kvällen. Det tar naturligtvis väldigt ont när man samlat ihop alla räkningar på Internetbankens sida, men så farligt var det inte i slutändan, när jag tänker efter. Jag fick ju lön den här månaden... ;)
Nu ska jag bara kräva in lite skulder från kompisar och Horze (blev väldigt struligt att få igen de pengarna), sen är min ekonomi i total harmoni.

Jag ser fram emot helgen.

Äntligen! I helgen ska det bli minusgrader. Enligt SMHI ska vi komma ner i hela 8 minusgrader på söndag!!! Jag tackar den Högre Makten och lovar att inom snar tid bygga ett altare där jag kan offra bullar och kakor till den.

Idag inleddes rättegången mot Åke Svanstedt, Glenn H Persson och Carl Johan Jepson. Enligt rapporter inga konstigheter, det hade visst gått lugnt till idag. Man kan ju hoppas att det fortsätter i den andan, men realisten i mig tror inte på något sånt.
Jag håller tummar och tår för att Kung Åke klarar sig helskinnad genom det här! (se där, nu tog jag äntligen ställning)
Förutsatt att han är oskyldig förstås, vilket jag hoppas med hela mitt hjärta.

Jag hittade för någon dag sedan en annons på en Griffin Flatback, såg ut att vara i fint skick och till en väldigt fin peng. Men rackarns... När jag väl bestämt mig och skickat iväg ett mail om det så upptäcker jag att där finns ingen annons kvar längre, och så får jag tillbaka ett mail om att det tidigare inte kunde levereras... Så jag testar skicka från en annan mail, men det går inte heller. Hm. Osis, minst sagt. Jag ska vänta någon dag till och prova skicka igen, så att det inte är min mail som strular och det blir något missförstånd, men här hyser jag inga större förhoppningar. Vad är oddsen för att båda adresserna slutar fungera samma dag?

Jag skulle kunna skriva en mild kärleksförklaring till min lillasyster idag, men jag är inte fullt säker på att hon faktiskt har gjort allting bra...
Så här ligger det till. Idag blev det en lugn stallardag för hennes del, då Kerstins ansikte alltjämt bär upp en bula så hon blev tvungen att döda lite tid när jag skulle ut med både Boel och Älva. När jag kört Boel och vi plockat in alla hästar för lite middag så frågar hon mig om jag har någonting som behöver putsas. Ni skulle ha sett solstrålarna som kom från mig. De skulle förmodligen ha gjort en vampyr brunbränd. Så kändes det i alla fall. Jo, svarar jag förstås och går igång. Då tillägger Judith, denna manipulerande 15-åring; "Jo, för Kerstins grejor är ju så rena".
...
Jaha?! Och vad menar hon med det? Att Jänta och Boels (alltså mina) grejor är smutsiga och att jag är en dålig hästägare som aldrig putsar?! Jag har säkert putsat hela 5 gånger den här månaden!! Vilket är bra mycket bättre om man ser på hur det var i våras.
Fallet kan naturligtvis även vara att hon bara gav en förklaring till varför hon inte putsade Kerstins utrustning, men man ska aldrig tro för gott om tonåringar, det ligger liksom i deras natur att alltid ha bakomliggande orsaker till allt de gör.

Hästarna går fortsatt bra, båda två är nästan onormalt pigga, men tyvärr är underlaget lite klurigt. Man får ta var dag som den kommer. Jag håller tummarna för att vädergubbarna har rätt den här gången och att det faktiskt blir kallare.
Sundsvall-resan har jag lagt på hyllan, det börjar kännas orättvist mot Boel när hon knappt får några ordentliga snabbjobb alls.

Det lutade mot Skellefteå även nu i helgen, men jag vet inte riktigt hur det blev med den saken?

Jag bifogar en bild på ridskoleponnyn och min minsta lillasyster som var uppe nu i höstas.

Blötsnö i slutet på november... *suck*

Eldsiri vann norska Oaks, med Moa Mollyn som utmanare. För de som inte är insatta är Moa Mollyn ännu ett barnbarn till Nanna (som mormor har hon lämnat Mentor Mollyn, Kasper Mollyn, Frigg Mollyn, Lix Mollyn). Faktum är att hennes tränare Åke Lindgren enbart har hästar med Nanna som mormor; Lix Mollyn e.Skaffer Brunen, Moa Mollyn e.Moe Odin och Odd Mollyn e.H.G. Balder.

Den förlorade Gonagas var tillbaka i Sverige den 20 november och slog då Järvsöviking nere på Romme. Jag tittade på ATG och kunde konstatera att 1) Gonagas är en hårfager och snygg hingst som inte alls travar så dåligt 2) Furir kunde ha varit med i det 5-åringsloppet utan att ha skämt ut sig.

Furirens nästa lopp är den 27 november på Umåker, alltså nu på fredag. Tyvärr är det lunchtrav, så det blir ingenting live, men då går loppet lyckligtvis på TV, så det löser sig till det bästa ändå. Jag får helt enkelt lägga lunchen så att jag kan se det.
Motståndet är ungefär detsamma, men nu står våran kille 20 m bakom de han i förra loppet mötte på samma distans. På sitt tillägg har han nu bland annat sällskap av duktiga Elnetta och 4 andra äldre hästar. Det kan tyckas vara hårt motstånd, men med tanke på att han var i stort sett okörd förra loppet och i loppet före det vann på 28,7 över den här distansen så ska man inte räkna bort honom. Killen kan och Per pratar bara gott om honom i träningen!

Jag klev upp imorse och möttes av snö. I mängder. Jag ville dansa och sjunga, men helt glad kunde jag inte vara, jag skulle ju ut och cykla. Det blev inte så mycket cykling i slutändan, mer plogning, svärande och knuffande. Snön, som på slutet mer liknade regn, yrde på och naturligtvis kunde inte plogbilarna vara ute och skotta innan jag skulle ut.
Men som jag fick säga till 2 morgonpigga människor jag träffade på; det är bara att gilla läget.
Jag var hemma 40 minuter senare än vanligt, med blöta skor, sockar, jacka... Ja, det mesta jag hade på mig var nog blött.

Det är väl för tur att Magdalena har häst. Varje gång man kommit in i något slags vardagslunk och börjar tycka att saker och ting är tråkiga, då passar hennes hästar på att alstra lite spänning i allt det grå. Igår tog därför Kerstin saken i egna hovar och snittade upp ett sår ovanför ögat.
När Judith upptäckt det var det bara att plocka fram telefonen och ringa Magda, så som jag gjort så många gånger förut. Känns det som.
I slutändan blev det ingen tejpning eller någon veterinär, utan avvaktande. Vi får se hur det hela ser ut i eftermiddag/kväll.

Jag skulle tro att det blir däckdragning för Boels del ikväll. Jänta vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till med. Jag skulle vilja rida dressyr, men har beslutat mig för att spara på paddocken och dess underlag tills vidare (vet dock inte hur alla andra behandlar den, så i slutändan vet jag inte om det är ett så vettigt beslut?). Utedressyr är ju vad vi gör jämt, tycker jag, och bergavägen börjar redan kännas uttjatad. What to do? Men får vi nu bara en dm till snö så kan pulsning börja bli aktuellt!

Min lillebror fyllde 17 igår. 17 som i... Ja, ingenting. Inget man får göra, inte fler förpliktelser heller. Vilken totalt ovärd ålder. Men Torben är säkert glad och nöjd över att han är ett år närmare 18.

Jag saknar min älskade Barbossa och blir nog tvungen att sätta mig och se Pirates-filmerna snart. Jag har försökt trösta mig med Ian Somerhalder från nån ny serie om vampyrer, men Barbossa är trots allt en smutsig, gammal, elak pirat. En smart, överlägsen, elak vampyr är iofs inte heller så dåligt (särskilt inte när den ser bra ut), men jag vill helst inte sälla mig till vampyrhysterin som råder bland 14-åringarna i dagens Sverige. So Barbossa it is.

Stephanie Meyer är en toka.

Så var det lördag igen.
Idag väntar stallande och sedan en resa till Skellefteå. Vi ska se New Moon på bio och än så länge verkar det lovande.

Jag tänkte för några dagar sedan börja läsa om böckerna, för att uppdatera sig lite innan filmen, men då läste jag i DN om just böckerna. Det var en skribent som funderade över om böckerna egentligen var så bra, eller om deras popularitet faktiskt beror på att de är välskrivna. Jag skummade igenom den delen och sedan kom det... Författaren är, fick jag veta, religiös. Och inte bara lite heller. Det är någon slags högerkyrka i USA hon är med i, och då tänker jag genast på Pingstkyrkan och Livets Ord här i Sverige. Oja, jag fick kalla kårar.
I alla fall så menade personen som skrivit i DN att hon smög med sin tro i första boken, men att det sedan urartade i de resterande 2 i triologin. Whaaat? tänkte jag. Skribenten kopplade det till bland annat aborten, som inte blev av i boken och som enligt hennes tro är absolut förbjudet. Typ? Det var något mer också, men tyvärr sparade jag inte tidningen.
Det var läskigt, för jag har inte tänkt på det alls när jag läst böckerna. Och det gör man ju normalt inte heller. Troligtvis kommer jag nu hamna i gräl med böckerna om jag läser om dem, nu när jag vet...
(Ja, jag vet, lite barnsligt)

Idag ska jag spränga ljudvallen med en av stjärnorna, var det tänkt. Jag hoppas att det blir den svarta, för den bruna ska inte göra sånt. Hon ska bara gå fint i form i alla gångarter och uppträda som den lydiga, välutbildade häst hon kan vara.

Jag håller stenkoll på temperaturen nu, och tänka sig, sedan 4 imorse har den faktiskt sjunkit hela 1,3 grader, till -0,5. Bättre än ingenting! Jag vågar nästan hoppas på minusgrader under dagen oxå...

Igår fick jag mitt Bokus-paket. 2 böcker på engelska och 2 st. skrivna av Torey Hayden. Hayden är, typ, psykolog och skriver böcker om mentalt störda barn. Jätteintressant, men lite obehagligt på vissa ställen, förstås. Förhoppningsvis kan jag lägga undan en timma för just lite läsning idag.

Furiren tog andra raka segern.

Höhö, här får ni ett utdrag från Norran om gårdagens insats på Skelleftetravet:

"Farmfurir fortsätter att svara för starka prestationer. I dag kom andra raka segern i Per Gustafssons regi.
Farmfurir har varit klart på gång i höst och under den sista månaden har utdelningen kommit. Vid onsdagens tävlingar rundande han motståndet i spåren och visade härlig styrka.
– Han gjorde sitt bästa lopp och han har aldrig travat så bra, kommenterade Per Gustafsson.
Farmfurir inledde lopp i femte/sjätte utvändigt innan Per gick med i anfall.
– Vi gick på själv 600 meter kvar och redan i sista sväng var vi förbi.
Över upploppet gick Farmfurir ifrån säkert med 2,5 längder.
– Det ser bra ut och vi kommer nog att fortsätta starta på i vinter, säger Per om Farmfurir som har tjänat 108 000 kronor hittills i år."

Och ja, det var så fantastiskt som de beskriver det. Killen travade jättesnyggt, trots lervällingen (som de bedömde tog 2 sekunder av normala tiden, så 31,0 är väl ner mot 29,0 på vanlig bana) och pressade sönder motståndet med både tussar och huva kvar.
En eloge till Per Gustafsson som fått det att fungera så här bra!

I lördags var jag och några kompisar ute på Borgen (Malåborg) där Festbolaget höll sitt första lagliga partaj. Jag vet inte om jag tyckte det var helt fantastiskt; musiken kände jag inte igen och det var lagomt med folk. Det kom visserligen fler på slutet av kvällen (efter 12 typ), men ändå... Njae. Men för Malås skull hoppas jag förstås ändå att det gick bra för arrangörerna.

Jag sliter vidare varje morgon på cykeln, oftast är det lättsamt och skönt men i måndags kan man inte beskriva det annat än som ett helvete. För det första skulle jag ha tagit vadarstövlar att gå i, för det andra skulle jag ha behövt en 4hjuling istället för en cykel. I slutändan blev det en hel del promenerande, för det slirade mest runt eller spann på stället i slasket.
Turligt nog var någon duktig traktorförare ut och "plogade"/skyfflade vatten så tisdag var det normalt igen.

Jag jobbade även i tisdags och fick då ett schema för december i samma sväng som vi skrev ett nytt kontrakt till i slutet på januari. Inte helt oväntat ska jag jobba under mellandagarna, men tänka sig, inget allvarligare än den 28-30 december. Det blir nästan ett jullov för mig! Tidningen delas nämligen inte ut röda dagar...

Boel går jobb igen och Jänta får jobba, hon med. Båda två känns mycket fina för dagen, och det är väl bara att hoppas att det håller i sig.

Norrmännen godkända.

Yeees!!!
10 av 11 godkända på Biri igår. Den enda som fick nej var Rokne Eld, för dåliga prestationer hittills.
Här finns presentationerna av hingstarna, från norska Trav24.

Jag återkommer senare idag om allt som hände igår, vad som händer idag och vad som händer imorgon.

Avelsmänniskan i mig har kommit igång igen.

What is up med tidningarna?! Igår saknade jag både Dagens Industri och Land (nånting mer heter den nog, men kommer inte riktigt ihåg), idag fanns inga DN till hands. Det kändes inte alls kul, särskilt när man tänker på att kunderna faktiskt betalat för att få ut sina tidningar.

Igår åkte Eddie ut från Idol. Det vet jag för att det stod på MSN:s förstasida när jag loggade ut från mailen för en stund sedan. "Var det rätt att Eddie åkte ur Idol?", eller nåt sånt, stod det. Och jag kan, trots att jag inte själv ser Idol, svara rätt på frågan. Ja.
Igår kväll fick jag nämligen SMS från Sarah, som förklarade (med utropstecken) att Eddie sjöng Takida på tv:n. Jag missade själva framträdandet, men frågade mig för, och faktiskt, Sarah påstod att till och med hon förstått att Eddie förstört låten. Då måste han ha varit riktigt, riktigt kass...

Och appropå Sarah... Jag tänker länka till något som jag gillade på "So you think you can dance". Det brukar jag inte heller se, så det måste ha varit ödet när jag för en gångs skull slog på TVn och de här kom ut.

Ikväll händer det saker på Borgen (Malåborg). Har jag förstått saken rätt så är det Festbolaget (typ?) som nu lagligt anordnar en fest/party/? där. Och rykten säger att det blir mycket folk som ska dit. Men vad tusan, jag har blivit gammal och grå och för stunden känns det bara jobbigt.
Jag har ju nämligen annat för mig idag. Först och främst ska det stallas, och idag är det inte längre likt den semester jag haft större delen av hösten. Jänta, Boel, Kerstin och Älva ska ut. Jänta ut och ridas en längre sväng, Boel snabbjobbas och Kerstin köras. Älva ska bara ut och gå lite i vagn, för vanans skull.
Efter det så är det V75 på eftermiddagen som gäller. En massa ointressanta varmblodslopp (förstås), undantaget är väl finalen i Gulddivisionen där Commander Crowe startar (den läckre fuxen), och så ett kallblodslopp. Det är Mjölkloppet med 125 000 kr i förstapris som går, och Sveriges egna stjärna Järvsöfaks möter "mina" norrmän Mörtvedt Jerkeld och Tangen Scott. Jan-Olov Persson har naturligtvis ute fler av sina stjärnor, Fakse och Hallsta Lotus. Lomar och Nordgubben kommer till start, liksom Lome Stjernen, som ju gjort kometkarriär de senaste åren.
Jag håller stenhårt på norrmännen, och det skulle vara kul om Tangen Scott kunde få vara med där framme idag. Det är en jättefin häst, tycker jag, och visste ni att han är registrerad som "grå" här i Sverige? Det tyckte jag var lite coolt.

Jag hittade en annons på Hästnet... Och ni ska inte tro att det är för bläsens skull! Må så vara att den fångar blickar, men det finns mer än vad som först möter ögat. Denne herre har nämligen ingen pjåkig stam. På mammans finns Troll Jahn, Sylblessa, Pilmin och Solbergsstjerna. Även på faderns sida finns Solbergsstjerna och Troll Jahn, så här har någon tänkt till, förmodar jag.

Idag blir hingstkåringen på Biri klar. Här finns en länk till bilder på hingstarna, som alltså visades igår. Idag väntar travprov och sedan resultatet. Voje-hingstarna gillade jag, särskilt glad blev jag över att Voje Frigg såg så bra ut (Elding- och Faksenfri). Moe Granar och Tin Tveiten för deras färger och tecken, men även de var ju av trevliga modeller och den förstnämnda har ju en del att leva upp till, han är ju en halvbror till Moe Odin (samma mamma). Fjeldstad Goggen var helt okej, liksom Horgen Tore. Det enda jag egentligen reagerade på var Särpefanten, som verkligen såg ut att stå i nerförsbacke.
Blir spännande att veta resultatet sen (norrmännen är ju lite snabbare än svenskarna på att rapportera sånt)!

Jag har hittat mitt hus i Skellefteå!

Ännu en morgon vid datorn, i mörkret. Jag hoppas det blir både ljust och klart om några timmar, jag hade tänkt passa på att fota hästarna idag. Blev sugen när det i förrgår var helt fantastiskt under dagen, men den tisdagen skulle jag ju förstås inte upp (det slutade med att jag åkte upp ändå och körde Boel). Jag försöker ju hålla mig hemma de dagarna då jag inte har någonting bestämt och planerat att göra i stallet, för att spara på bensinpengar och för att träna på mitt "lita-på-andra-gör-saker-rätt"-problem.
Fast i tisdags var det ju bra att jag åkte upp, det var ju då Boel var så fin!

Idag väntar alltså, förhoppningsvis, en del fotande. Jag ska ut och rida Snurran och passar nog på att köra Älva också. Tanken var även att jag skulle slå om Boels skor, men det tar emot något fruktansvärt, bara att tänka på saken gör mig trött... På kvällen har jag min sim 1:a, som snart är färdiga för den här terminen, och så hade jag tänkt svänga förbi bibblan. Jag slukar deckare för tillfället, och det finns mer än nog av dem.
Jag ska även ringa sadelmakeriet i Umeå, prata med de, och försöka hitta en kartong nog stor att skicka en sadel i.

Till helgen är det hingstpremiering på Biri i Norge. Det ska bli spännande att se vilka som blir godkända och vilka som inte håller måttet. Jag hade hoppats att Tangen Per skulle dyka upp igen, men han har väl inte sprungit in nog med pengar... (mellan 2 och 300 000 både förra året och i år, men det räcker uppenbarligen inte)

Här ska jag bo om 5-6 år. Boel och Jänta i en hage, Bokli Balder i den andra. Självklart ska jag ha ett mycket större stall, nybyggt sådant, men med samma typ av inredning, skulle jag tro. Och naturligtvis ska jag även ha fler hästar än de tre ovan nämnda pärlorna (en godkänd Major skulle väl inte vara fel?), så större hagar och en träningsanläggning i närheten, tack. En hund, kanske en katt och en trevlig rik man som sköter hovslageriet åt mig. Bättre än så kan det väl inte bli?

Två korthåriga blåste igenom Ytterberg ikväll.

Måste uppdatera efter Boels jobb ikväll. Hon kändes hur fantastisk som helst!!!
Jag börjar på allvar tro att det är mitt surt inköpta körtäcke som utövar någon slags kraft, för det har gått kanon varje gång jag kört med det nu.
Boel var pigg och låg på redigt bra hemåt, så hon fick dra på små bitar. Travade bra gjorde hon också, och när hon förstått att smackning och en klatsch med tömmen INTE betyder galopp (ingen mer galoppträning förrän hon förstått skillnaden) sänkte hon bakdelen och sköt iväg som en kanon (och sköt upp massor med snö i ansiktet på mig).
Nu är det bara de längre broddarna som saknas, sedan börjar jag med intervalljobben på lördag. Därefter får vi se vart det hamnar, men ett banjobb veckan därpå skulle inte sitta fel. Kanske på onsdagen, då Furir startar i Skellefteå...

Båda mina pärlor går alltså kanon just nu. Nästa vecka ska jag därför, när Arne åkt bort, täcka båda två med matchande täcken, för att, typ, fira framgångarna! ;) xD

Just ja, för att förklara rubriken... Jag klippte mig idag. Inte lika kort som Boel, men kort om man jämför med min tidigare hårlängd. En typ av lugg fick jag också, men den försvann snabbt i mössan. Skönt känns det iaf, och jag kan förstå att Boel kände sig friare utan sitt hår. ;P

Inget betalt jobb under dagen.

Hemma efter ännu en tur på byn med tidningarna. Jag börjar hitta rytmen nu och det är faktiskt inte så illa att gå upp kl. 4 på morgonen. Det är nog någonting med just den tidpunkten. Typ att de människor vi härstammar ifrån gick upp vid den tiden och jagade. Eller vad de nu gjorde. Poängen var i alla fall att det på något vis faller sig ganska naturligt att gå upp den tiden.

Jag jobbade "dubbelt" förra veckan, både torsdag och fredag, och även igår (måndags alltså). Det kommer att kännas bra i december, men just under de dagarna känner man sig lite sliten. Det blir rätt tidiga kvällar, om vi säger så.

Hästarna hinner jag förstås med ändå. Senast igår var jag ute med både Jänta och Älva. På grund av mitt sadelproblem blev det ett barbackapass på Snurran, med klart godkänt resultat för oss båda! Jänta var, hör och häpna, både tittig och flängig och jag tror faktiskt att jag kategoriserar en del rörelser som kastningar. Charmigt tyckte jag för dagen, men jag minns att för inte så länge sedan var sånt beteende irritationsframkallande hos mig. Tur att Jänta skärpte sig när jag sa till, annars hade vi nog kunnat bli ovänner.
Älva kör jag själv nu, korta bitar, men jag har lagt på en check för att hon inte ska veva för mycket med huvudet och uppmuntras att busa i vagn. Hon är nästan lite för säker, och i och med sin ringa ålder är arbetsmoralen förstås inte befintlig.

Så till min älskade sadel. Jag har inspekterade den närmare och kan konstatera att bossorna ser olika ut. Förhoppningsvis är det stoppningen som börjat protestera och vandra, så jag skickar in den till Umeå för en koll och lite trixande. Och håll tummarna för att det inte är någonting med bommen!
Jag ska passa på att erkänna att jag nästan är lite besviken över att det kanske bara är stoppningen. Jag hade nästan börjat se fram emot en ny sadel, då tänkte jag framför allt på Robert Whittakers T6:a... Och nu börjar de finnas begagnade också (fast jag hade tänkt köpa en ny). Lägger man ihop ett och ett kan man nog anta att det är en fin och trevlig sadel. Den ligger nämligen på Hööks topp 12-lista (popularitet) samtidigt som det är väldigt få som sålts begagnat.

I eftermiddag ska jag förbi hos frisören och klippa mig. Det blir en hel del som ska bort, men gråt inte, jag förblir långhårig ändå, det är jag övertygad om. Jag ska innan det hinna upp till stallet och slå om Boels bakskor. Hon får nu längre broddar med bättre fäste, förhoppningsvis blir det lättare att köra i lite högre tempon då.

Imorgon skickas jag på utbildning i Skellefteå. Yey... *oentusiastisk*
1½ timma i bil direkt efter min cykelsväng och så skulle vi visst inte vara klara förrän halv fem. Vilken plåga! Fast kursen skulle tydligen vara bra, så förhoppningsvis håller jag mig vaken.

Nu lägger jag mig i sängen och låter kroppen vila lite inför den kraftkrävande omskoningen.

Jag fick en reaktion på vaccinet.

Ännu en tidig morgon i Malå, men denna gång snöfylld! Yey! Det blev lite tyngre att cykla, och lurigt med is under på vissa ställen, och blött om fötterna, men det får man ta.

Här har det hänt mycket de senaste dagarna. I onsdags åkte nästan hela hushållet till Malå Sjukstuga för att få vaccinationssprutor. Det gick snabbt och smärtfritt, men det spände en del i armen efteråt. Bättre blev det naturligtvis inte av att jag sedan körde upp och slet i stallet med lillasystern.
Dagen fortsatte med att jag hittade sår på Boels (svullna) högra bakben... Inget ensamt litet snitt var det heller, utan ganska fult och stort till ytan, turligt nog inte så djupt. Svullen var hon som sagt, men inte halt, så jag lindade henne och skrittade en sväng i byn. Hon kändes lika pigg och spänstig som vanligt, så då dämpades oron en del.
Judith berättade nyligen om hennes medryttarhäst nere på ridklubben, Tex, som nog fått lymfangit, och det var nog mest det som orsakade hjärtklappning när Boel dummat sig.

Torsdag morgon klev jag upp vid 4 och kände mig lite seg och trött, men med tanke på tiden så var det väl inget onormalt. Sen satte jag mig på cykeln och började dela tidningar och då kom det fram att jag nog inte var så fräsch som jag trodde. Efter ett tag började det värka i hela kroppen, ungefär som när man har feber och inte orkar göra någonting. Tjurskallig som jag är jobbade jag naturligtvis ändå, både som tidningsbud och på Posten under dagen. Inte min mest genialiska idé, kan jag säga i efterhand. Turligt nog hade jag näst intill ledigt torsdag kväll, och klockan 7 låg jag i sängen.
Imorse när jag som vanligt gick upp vid 4 var jag fit for fight igen, och pigg som en lärka. Det blir dubbla jobb även idag, men som sagt kändes allt mycket lättare idag. Och så har vi ingen reklam på fredagar heller, så... ;)

Idag åker Baron till Per Gustafsson i Byske för vinterträning. Han får verkligen chansen, den gule (Hanne tyckte han såg ut som en banan för "bananer är ju också lite svarta), så nu är det bara att hoppas på att han håller ihop för en framgångsrik karriär.
Vi pratade en del om att Boel skulle få följa med och att Per då skulle köra ett jobb med henne, men 1) jag jobbar 2) Boels såriga ben. Inte mycket att göra åt varken det ena eller andra.

Håller kylan och snöandet i sig kan man nog snart börja träna ordentligt igen. Det är då främst Jänta jag tänker på, hon har ju inga skor (och även om jag nu är jätte, jättesugen så var ju tanken att hon skulle gå utan) och på halkan som har varit kan man just inte göra mycket. Boel kommer jag att slå på längre broddar på, så hon klarar sig nog fint.

Morgonrapport.

Klockan visar 06:44 (även om det på bloggen säkert visas något annat, klockan är knäpp här) och jag är tillbaka efter min första cykelrunda på byn. Grannens äldsta pojk fick vara guide på morgonsvängen och jag försöker själv redan imorgon. Faktum är att det inte alls kändes svårt, och det blev ju inte svårare av att det är i stort sett samma distrikt som jag kör på Posten. Vi får se hur det hela går...

Både Boel och Jänta kändes kanonfina igår, men vad kan man göra på detta underlag?! Nej, just ingenting. Livet är bra orättvist.

Ska snart upp och morgonfodra odjuren, sedan måste jag försöka hitta en ersättare till teknik-gruppen ikväll. På arbetsschemat står det Arbetsplatsträff (vad nu det kan vara?) mellan 16.30 och 18.30... Rackarns. Jag får hoppas att det löser sig.

Naturligtvis ska Horze och Hööks ha rea just när jag beställt från Börjes... Nu fanns de grejer jag ville ha iofs inte på varken det ena eller det andra H:et, men ändå. Lagen om allts jävlighet var det va?
Och appropå den lagen misstänker jag CH-sadeln, som jag tycker ligger bra och stilla på både Boel och Jänta, men som ändå lämnar en del funderingar. Jag hoppas verkligen att jag är paranoid, för jag gillar den verkligen. Å andra sidan tycker jag väldigt bra om T6-sadlarna i Hööks...

Nu ska jag få i mig lite mat, och höra med Hanne om hon ska med upp till stallet.

På tidningstjänst är det snabba ryck.

November månad, en vintermånad med vårtema. Inledningsvis i alla fall. Vi får se om det tar sig.

Visst är det väl tråkigt att jag rapporterar om vädret? Inte sånt man trodde en 19-åring skulle prata om. Tyvärr blir mitt största intresse lidande av dåligt väder, och för dagen är både Boels och Jäntas träning näst intill obefintlig. För vad kan man göra? Den ena är helt utan skor och klarar sig rätt bra, men vi är förvisade upp till berget, och inte ens där är det särskilt bra fäste. Just av den anledningen går det inte heller med Boel, som trots att hon har broddar och sulor fram inte riktigt har fäste så att man vågar träna på ordentligt.
Det är något jag lärt mig efter att ha slängt mig in i travvärlden; se till att hästarna har ordentligt med fäste, framför allt bak. Biter det inte nog bra för bakfötterna så sliter det på framknäna, och de problemen vill man ju helst inte ha.

Nu på söndag åker Baron tillbaka till Per Gustafsson för vinterträning inför 4-årssäsongen. Då får han bästa förutsättningarna för att lyckas, och går det riktigt bra vågar man kanske hoppas på en hingstpremieringen till hösten!
Furir fortsätter också att träna på nere i Byske, och matchas vidare mot Dubbelcupen, vad jag har förstått.
Det dök upp ett 3-åringslopp till slut... Nere på Bergsåker. Vilket ju naturligtvis känns som överkurs när det gäller en debut. 6½ timma enkelväg, och det mitt i december. Å andra sidan skulle visst Furir starta då, så det finns faktiskt en morot i spektaklet.
Nåja, vi får se hur det blir för Boels del. Som sagt kändes en resa ner till Sundsvall lite överdrivet ambitöst, och nu när träningsmöjligheterna försvann är det inte säkert att hon ens känns klar för lopp.

Idag har Hanne och jag "jobbat" tillsammans. Först morgonfodrade vi hästarna uppe i Ytterberg, släppte ut de och trampade runt i f.d. sommarhagen efter Kerstins framsko, utan resultat. Jag spikade lite på en hage, men mer än så blev det inte då. Efter att vi duschat blev det en tur till banken. Skulle tro att Hanne tyckte det var långtråkigt att vänta, men inte ett klagomål och när jag sedan ville förbi frisören och Konsum hördes inte heller ett pip.
Det måste vara något med min moderliga aura...?

Fick just ett samtal från Tidningstjänst. Nina var snäll och tipsade om ett vikariat så jag skickade in en ansökan i söndags, och redan idag fick jag alltså svar. Det var mitt om jag ville ha det och jag skulle visst få börja med inskolningen redan imorgon om jag ville och det gick för sig. Sedan räcker det 6 månader, alternativt fram till sommaren. 2-3 timmars morgoncykling 6 dagar i veckan kan inte skada, om än det säkert kommer att kännas slitigt vissa perioder... ;)

Så... Vad har jag då att se fram emot... Arbetsplatsträff på Posten imorgon, jobb fredag, en Skellefteåtur på söndag för att lämna av Baron, klippning nästa tisdag och så kanske morgonsvängar med cykeln. Och naturligtvis samvaron med hästarna. Varje dag. (:

Och sedan lite besviken på mig själv.

När jag nu har sett resultatet av dagens 3-åringslopp och startlistan till Solänget på onsdag kan jag inte låta bli att gräma mig över att jag inte vågade anmäla Boel. Hon hade inte kunnat vara med där framme, men skulle nog inte ha haft några problem med att hålla sig i "klumpen". Så varför anmälde jag inte?! Jag vet precis varför (jag tänker inte mata in allt här på bloggen) och det behöver inte vara ett dåligt val i slutändan, det bara känns så just nu.

Nåja, de goda nyheterna är att Furir äntligen fick sin årsseger! Och den var han värd! Furiren är en riktig kämpe och har rätta inställningen, det har ju bara inte fungerat med travet i högre tempon. Nu har den fantastiske Per Gustafsson fått ordning på det, och idag strålade killen (hästen alltså) istället för den icke närvarande solen.
Segertiden blev 28,7 och 25 000 kr trillade in (om man inte räknar med spelet förstås).

Annas Ima galopperade i sista sväng och tappade en pengachans. Trist, tycker jag, men fullt förståeligt om han tröttnade. Det blev nämligen hela 4 omstarter och först på det 5:e försöket kom ekipagen iväg, efter att en häst lämnat banan på ett väldigt oroande sätt. Nummer 9 var alldeles för het mellan öronen och utgick i vild galopp (nåja, ut från själva banan gick det väl lite långsammare). Inte speciellt charmigt, och jag förstår att montén får dåligt rykte när det gång på gång blir omstart och det tycks vara olika ryttare som gör felen.
Å andra sidan får de ju inte lika många träningstillfällen, men då får man väl ta saken i egna händer och försöka träna utanför lopp!

Efter turen till Skelleftetravet idag fick jag snabbgöra stallet för att få in de hungriga hästarna och sedan red jag Boel en sväng. Och nu till en händelse med stort H i Boels utbildningshistoria. Vi galopperade nämligen för första gången idag! Boel tyckte nog att det var rätt konstigt och när hon tyckte att det gick för långt (dvs. när vi galopperade en längre sträcka) så bröt hon helt sonika ner i pass eller trav. Men det gick! Och på slutet galopperade jag från bäcken upp till byavägen, vilket ju är en bit.
Det blir en bra träningsform nu i vinter! :)

Jag älskar Posten, både tjänsten och arbetet. Igår fick jag brev från just Posten och detta innehöll ett nytt kontrakt och ett schema över november månad. Hihi! Jag skulle dessutom få "utbilda mig" en dag, vilket förmodligen innebär att jag antingen får gå in mig på ett nytt distrikt, ett i Malå eller kanske lantbrevbäringens distrikt? Dessutom fick jag bara en måndag, vilket är den jobbigaste dagen. Yeah!

Jag fick en trevlig överraskning när jag kom hem från stallet idag; ett tomt hus!
Tydligen sover pappa och co över i Umeå och kommer inte hem förrän imorgon kväll. Halleluja! Det blir en härlig fredagkväll och lördag med andra ord, och jag ska passa på att njuta av att ha ett helt hus för mig själv. Tyvärr finns det även nackdelar med det, ikväll kom till exempel två utklädda barn förbi och ställde standardfrågan "bus eller godis"... Turligt nog hittade jag chips i skafferiet, och de räknades tydligen som godis. Räddad från Halloween-tricks!

Norrland blev en besvikelse.

Så var man tillbaka i Malå.
Efter att ha kollat väderleksrapporten och hört rykten trodde jag att jag skulle mötas av mer, och torrare, snö än vad som lagt sig när jag åkte, men där bedrog jag mig. Inte en millimeter mer snö, bara kallare.
Det är verkligen inte ofta jag säger det, men snälla, ge oss lite mer snö!!!

Jag har redan hunnit lämna av den nyinköpta hästutrustningen i Ytterberg. Det blev inte bättre än att jag och Hanne svängde om där på vägen hem från Bastuträsk och klappade lite på djuren. Nöden har ingen lag, så att säga. Och så fick ju Hanne spana på "fölet", varefter hon dystert konstaterade att han inte var så liten längre.
Nu sitter jag här och väntar tills klockan blir eftermiddag och jag kan fara upp och stöka runt. Efter 4 dagar av hästlöshet (om än vi skymtade några i Skåne) och 18 timmar på tåg kryper det lite i kroppen.

Jag misstänker att göralösheten kommer att gå över illa kvickt. Tittar jag i min almanacka och i påminnarlistan ser jag att det finns en hög med saker att göra... Bankbesök, jobbcoachsbesök, biblioteksbesök, frisörbesök...

Jag fick en bekräftelse på min jobbansökan till brevbärare i Kiruna, får se om de hör av sig mer än så. I såna fall skulle det bli en intervju, och det ska man, enligt min jobbcoach, ha varit på någon gång i sitt liv, om inte annat för erfarenhetens skull. Vi får se var det hamnar.

Manda, lumparen från Boden, är hemma på permis och henne ska jag försöka träffa på. Lördag är jag chaffis, och får jag tid kör jag iväg en sväng till Adak då för att säga hej. Och se vad hon klätt ut sig till. Och förstås vad alla andra klätt ut sig till. Själv är jag inget stort fan av skräcknatten i slutet på oktober, men det är läckert när folk klär ut sig.

Imorgon blir det Skelleftetravet, och av någon anledning är jag jättetaggad. Undra just om det är ett tecken från ovan? Eller Furir som utövar telepati och berättar att han tänker vinna imorgon.

Nej, nu blir det nog en resa upp till stallet ändå. Men jag höll i mig i nästan 2 timmar, det tycker jag var duktigt gjort.

Fint höstväder i Skåne.

Jaha, så var Tingsryd-tripen överstökad. Ni kan kanske ana er hur det såg ut när jag kom ut ur affären. Jo just det, händerna fulla. Tyvärr fick jag inte med mig det som jag tyckte jag hade mest behov av; ett vintertäcke med hals. Täcket jag ville ha var slut, och när jag sedan tittade på de andra tänkte jag: "nej, om jag verkligen ska ha ett vintertäcke med hals (rysningar) så ska det tusan vara något som ser bra ut".
Jag lyckades ändå slösa slantar och kom ut med ett ridtäcke, ett körtäcke, ett fleecetäcke, ett schabrak, ett bett, boots, en svettskrapa och ett grimskaft. Och så måste jag alltså beställa det där vintertäcket. Det blir med andra ord att dags att rensa skåpet igen.

Vädret har varit so-so sen vi kom, men idag ser det ut att spricka upp. Tur är väl det, nu tar jag mig ut för lite fotning, och så blir rundan på stan inte ett helvete. Förhoppningsvis blir det bio ikväll (igen, igår kväll såg vi Fame), då är det Flickan som lekte med elden som gäller. Mamma följer nog med, vilket kan vara bra om man behöver hålla hand. Ja, det är så jag väntar mig filmen.

Det blev ingen start för Boel på fredag, men Furir går ut i ett lopp, så någon försvarar stallfärgerna! ;) Det är ett lopp med 25 000 kr i förstapris och det är en brokig skara, åldersmässigt sett, som kämpar om slantarna. Furir, Wessel Egden och Guli Pirat är de yngsta som är med, äldsta är 10-åriga Guli Jo. För Furirs del blir det på sätt och vis snällare motstånd, men alla lopp ska köras, och nog måste han pinna på rätt bra för att komma fram. Troligtvis åker jag ner till stan för att beskåda underverket.
Anna Fjellner, stallgrannen, ska också ut med sin Ima Comet, den här gången i montéloppet. Jag håller tummar och tår!

Även från Skåne kan man hålla koll på kallbloden.

Nu har Norrlands elittränare och stjärnskott anlänt till Skåneland. Höstträden bugade sig respektfullt när vi susade förbi i mammas Ford och de 2benta skåningarna stirrade med tefatsögon på de 3 norrländska miraklen.

Det blev inget högskoleprov för mig, och det var nog lika bra. Resan ner till min mor är inte något man gör på ett ögonblick, och hade jag haft en 8 timmars-dag i skolbänken innan det hade jag nog varit bra sliten vid ankomsten. Som det blev istället hade jag tid att städa lite, packa, skriva klart min jobbansökan (så gott som) och rida Snurran en sväng i berget.

Det blev en skakig natt ner till Stockholm, från Bastuträsk. Jag fick i för sig en liggkupé (delad med 6 andra damer), men bäddarna är stenhårda (och jag brukar inte vara den som klagar på för hårda sängar) och som sagt skakar det en hel del, så sömn fick jag inte mycket av. Inte i sträck i alla fall. Sedan följde lite planlöst vandrande på Centralen innan X2000 bar mig ner till Hässleholm. Varför har vi inte såna tåg uppe i Norrland? Jag skulle definitivt bli stamkund.

Nu har jag 2-3 dagar på mig att göra... Ja, vad jag nu vill göra. Det var tänkt att vi skulle se musikalen Oliver Twist, men den visades inte på lämpliga tider, så den får jag stå över. Istället planerar vi två biobesök; Fame och Flickan som lekte med elden. Och så lär det bli en trip upp till Tingsryd, där jag ska försöka hitta täcken till min nu rakade häst (vintertäcke med hals, skrittäcke, körtäcke, ännu ett fleecetäcke alternativt ulltäcke)... Opraktiskt är vad det är, men Boel verkar faktiskt trivas i sin nya skrud, så det enda jag kan klaga på är hur oekonomiskt det är. Jag ska även försöka hitta ett halvstängt huvudlag, senskydd (inte de som är mode nu, utan den äldre modellen) och några riktigt stora boots som jag kan ha när Boel ska få börja galoppera (så hon inte trampar av sig en sko eller två).

Fota ska jag också försöka göra, för här är det fortfarande höstfärger, och förhoppningsvis kan jag väl få till några som är värda att spara tills jag blir gammal och grå.


Det här är vad kallblodsfantasterna har att se fram emot i november, den norska avelsvärderingen!

• Horgen Tore, f.2006, e.Spikeld u.Horgen Laila ue.Auvin, 13 starter: 3-7-1-2, rek. 27,0M 27,2aM, 863 538 nKr (Norsk Kriterievinnare 2009)


• Særpefanten, f.2005, e.Moe Odin u.Rilitha ue.Alm Rigel, 27 starter: 7-8-5-3, rek. 26,3M 24,4aM, 1 312 711 nKr (Svensk Derbyvinnare 2009)


• Voje Spik, f.2006, e.Spikeld u.Voje Linda ue.Trons Trollmin, 13 starter: 7-3-3-0, rek. 27,2M 27,3aM, 954 363 nKr (Norsk Kriterietvåa 2009)


• Moe Granar, f.2003, e.Braute u.Moe Vilja ue.Lyngsvarten, 50 starter: 17-14-8-5, rek. 22,9K 23,1aM, 900 700 nKr


• Rokne Eld, f.2004, e.Lome Elden u.Rokne Lill ue.Haakesjur, 32 starter: 4-5-3-15, rek. 27,2M 26,4aK, 367 000 nKr


• Vojefrigg, f.2004, e.Ulfrigg u.Voje Lykka ue.Lykkebron, 20 starter: 11-0-1-1, rek. 25,3M 25,1aK, 458 580 nKr


• Remelden, f.2005, e.Lome Elden u.Remina ue.Finstad Lars, 20 starter: 3-6-3-6, rek. 26,8M 25,5aM, 560 386 nKr


• Norheim Faksen, f.2006, e.Järvsöfaks u.Norheim Elle ue.Elding, 8 starter: 4-2-1-1, rek. 30,8M 27,9aM, 344 861 nKr


• Tin Tveiten, f.2006, e.Sjefen u.Tun Kari ue.Kos Knekten, 15 starter: 4-6-2-3, rek. 28,6M 27,5aM, 541 715 nKr


• Wiking Blesen, f.2006, e.Moe Odin u.Marthe Röder ue.Röder, 15 starter: 8-0-4-1, rek. 29,2M 27,9aM, 443 506 nKr

Heja allihopa, men Voje Frigg, Voje Spik, Moe Granar, Tin Tveiten och Wiking Blesen håller jag tummarna för. Voje Frigg och Moe Granar är väl de enda som inte har Elding eller Järvsöfaks i sig, så jag hoppas det går bra för de...

Jag återkommer med kallblodstankar och information från Sveriges södra ände.
Jag vill även tillägga att jag saknar Sarah och mina älskade 4benta.

Jag är bara kär i Zac Efron i bilskrotsscenen.

Jag blev tvungen att lämna ett citat från Isabelles blogg. Appropå Zac Efron alltså.
Vad som dock bör kommas ihåg är att Isabelle har ställt den här frågan till sig själv, men i mitt namn. Påhittigt. Och så säger det ju en del om vad för fritid hon har.

"Tror du jag och Zac Efron skulle passa bra ihop /tove johansson, 19 - Ja tove! Det tror jag faktiskt! Ni har samma hårfärg, samma klädstil och samma humor. Du gillar hästar och hans nuvarande tjej ser ju faktiskt ut som en shetlandsponny!"

Egentligen borde jag spara hela texten som hon skrev på sin blogg, eftersom att det är högst troligt att den försvinner imorgon, och det vill vi ju inte. Här hittar ni till min fiffiga väns blogg, förhoppningsvis har hon inte hunnit radera inlägget.

Jag har att pyssla med i vardagen.

Tillbaka i bloggrymden igen.
Här på hemmaplan har det hänt en del, och jag tänker inte redogöra för allt. Vi tar det viktigaste, i rangordning.

Jag och Snurran klampade på söndag eftermiddag in i Ytterbergs paddock för lite markarbete (och hoppning). Efter en häftig uppvärmning ute på 3-delat (gick helt okej, men hon har en del energi, min tjej) jobbade vi lite över bommar och på volt. Snurret var lite för taggad och spänd till en början, men lossnade riktigt snabbt och kändes fin och elastisk. Den känslan höll i sig även under travhoppningen (min bästa vän), så fort jag la upp själva hindret lite mer. Hon hoppade upp sig fantastiskt fint och vi kändes ha både luft och spänst. Personligen kände jag mig lite ur form, men det kommer snart att ändras på (vilket ni ska få höra om senare), och Jäntan kändes ju riktigt trevlig. Underlaget var okej, men efter dagens snö och kyla är det nog under all kritik. Senhösten är en klurig årstid.

Nästa viktiga nyhet är att jag såg High School Musical 3 i lördags. Det var en högoddsare, va?! Jag har för övrigt inte ens sett den första, men det hela gick ju bra ändå. Förutom... Ja, det är en hel del klagomål jag har.
Men... (ja, håll i er hårt nu) Det fanns faktiskt en scen som jag gillade. Bilskrotsscenen. Och... (håll i er ännu hårdare) Zac Efron var ju faktiskt lite het i den låten som de kör där.
Aldrig någonsin trodde jag att det skulle hända mig, men faktiskt, efter filmens slut så var mina kompisar tvungna att knappa tillbaka till just den biten ur filmen, för jag ville se den igen (!). Grabbarna hade så fina moves, och jag är ju lite förtjust i bilar, så jag antar att det var därför den gick hem hos mig. De övriga låtarna och scenerna var däremot inga höjdare. Ja, förutom kyss-scenen då, för tydligen så har de inte gjort något sådant i de tidigare filmerna?! WTF?! Då fick jag och Isabelle förklarat för oss att "det är ju en Disney-film". Tydligen så visas inte sånt i Disney-filmer numera, och inget intimare heller. Ni kan ana er till min och Isabelles besvikelse. Sarah, däremot, var säkert nöjd med livet. Hon är ju inte så förtjust i sådana scener, utan försvinner allt som oftast ut i köket eller på toa då...

En till viktig nyhet är att jag följde med Isabelle och Susanne till badhuset idag för lite motionssim. Motionssim ima (ni får gissa er till förkortningen, det är så fult att jag inte vågar skriva ut det). Det blev ju nästan ett helt träningspass. Och nu är jag ännu mer taggad till att börja träna lite mer. Imorgon ska jag till exempel försöka köpa in riktiga löpdojor, så att jag kanske kan springa lite grann. På onsdag kan det nog hända att jag besöker bassängen igen, och lite styrka, det kan man ju köra hemma.

Boel var inne på banan i lördags, då passade vi även på att hämta hem storstjärnan Baron (som alltjämt strålar). Boel gjorde väl vad hon skulle, men inte mer. Hon trivs inte alls på banan utan sällskap, och med det helstängda blev det nog än värre. Att hon sedan inte fått ett jobb på bra länge (typ 2 veckor) kan säkert ha påverkat hennes stil och motivation lite grann. Nu får vi se om det blir någon start den 30 oktober. Arne skulle vara snäll och köra in henne till banan nu på lördag, om vi får sällskap till henne, och börjar hon då röra ordentligt på benen kanske hon får gå ut i inskolningsloppet. Annars siktar vi på november-starter istället.
Det lutar för övrigt allt mer åt klippning... Usch så obekvämt. Nu blir det en massa täckes-inköp, och så måste jag fundera på hur hon ska klippas...

Jag hittade en platsannons i Kiruna idag, de sökte 2 vikarierande brevbärare där. Dit ska jag söka, mest för att testa på en riktig sökning, och min jobbcoach tyckte att det kunde vara bra träning om jag fick komma på en anställningsintervju också. Tydligen är det något alla borde träna på någon gång i livet...?

Älva kör jag näst intill själv nu. Judith fick gå bredvid sist, och även om det hela gick bra i slutändan var det nog bra att hon var med. Älva har nämligen tuffat till sig en del, och är inte försiktig runt varken slammer eller skaklar. Så när vi var på väg hemåt och en svagt traktorljud hördes bakom oss (låååångt bakom oss) beslöt sig den lilla damen för att blåsa upp sig och stajla lite. Det gillade kusken inte. Det finns för mycket som kan gå fel med unghästar och vagnar för att det ska vara charmigt. Skärpte sig gjorde hon inte förrän vi börjat nedstigningen mot stallet, men som sagt gick det ju faktiskt bra även då hon skulle showa lite, om än det var obehagligt för mig.

Jag nöjer mig med det för idag (ja jisses, det blev ju bara en halv roman, nästa gång siktar jag på en hel), och försöker uppdatera imorgon igen. Som sagt blir det ett besök i stan, och så ska jag ut och köra Spring Kerstin, vilket ju alltid är intressant.