söndag 13 december 2009

Jag bara tjänar pengar. Hela tiden.

Första gången jag fick se Järvsöfaks var i en av hans sista starter, är det inte lite sorgligt? Å andra sidan har jag ju faktiskt sett honom nu, och det är väl bra mycket bättre än ingenting. Vad ska man då säga om Sveriges (världens?) kallblodskung... Vilken fantastisk travare och individ, och kanske hade jag blåst upp förväntningarna lite, för när jag fick se honom i stallet blåste någonting ur mig. Han är ju faktiskt en helt normal häst. Väldigt lugn och värdig, men likafullt en häst som efter värmningen (t.ex.) är svettig och mindre fräsch.
Det var nästan lite skönt att det inte fanns en aura av gudomlighet runt omkring honom, att han inte såg ut att vara skapt och stöpt i annan form än andra hästar. För tänk då Baron... Som ju faktiskt både ser ut och har utstrålning som något riktigt speciellt. ;)
Ja, ja, det var i alla fall trevligt att få träffa på Faksen (ja, jag fick röra vid honom!) och en klart värd tur till Umeå.

Till Umeå tog jag mig i Ninas bil. Nina som sålt iväg sin ettåring efter Troll Kevin, och som är undan Sörfaxa, vars helbror Sörfax tog en hedrande seger på Romme i fredags. Kul!

I fredags gick ju även Furir ut i lopp, på Bergsåker den här gången. Det blev en 2:aplats efter en tapper resa bakom storfavoriten Rapp Elden, en av Jan-Olov Perssons värstingar (dock efter Elding, inte Järvsöfaks). Lilleman är ju fortfarande inte särskilt snabb ut från start och har väl egentligen ingen speed än utan trycker ju hellre sönder motståndarna (lite Järvsöfaks över det, va?), så mot en konkurrent som kan tryckas iväg så mycket snabbare så är det inte lätt. Han gjorde det i alla fall bra och kom in på tiden 29,3.

Dagen därefter tog Bodbäcksjarl, eller Jalle, en andraplats bakom Stamping i kallblodsloppet på V75. Det var finalen i Dubbelcupen och den fuxige killen fick med sig 100 000 kr hem efter att ha hållit farten bakom favoriten Stamping. Oj, så härligt!
Jag kan även nämna att jag passade på att spela, både Stamping och Jalle som vinnare, och fick därmed tillbaka pengarna jag spelat. Skönt det! (särskilt när jag misslyckats med att få in pengar på Furirs start... ;P)
Och till mamma, som säkert läser bloggen; nej, det var inga stora pengar det handlade om...

I onsdags fick Major sitt "id-nummer", och vilken kille! Frysmärkningsgubbarna var mäkta imponerade av denne minst sagt coole kille. De var beredda på mer bus, främst för att de träffat andra Lome Kongare som visst varit lite fräna, men när Majoren stod som ett ljus under hela proceduren fick jag bara höra fina ord om honom sen. De noterade även att mamman verkade lika klok, och efter det måste jag ha sett ut som en ballong, så nöjd blev jag.

I lördags var det utgång på Borgen. Till en början var det väl lite oklart om vi skulle på Hotellet eller till förstnämnda, men till slut blev det alltså Malåborg. Och det var väl tur det, för det var där alla hade samlats. Både ungdomar och äldre den här gången, jag träffade t.ex. på en gammal lärare (fast särskilt gammal är h*n inte, men det är liksom en tidigare lärare) som såg ut att ha jättekul på dansgolvet. Någonting verkade de ha gjort med lokalen också, för jag upplevde den mycket fräschare. Eller var det kanske bara ljusen som spelade spratt?
Kul att det verkar gå så bra för anordnarna (Festbolaget var det väl?), lillasystern, som stod i garderoben, berättade att det på slutet kommit människor från hotellet för att vara med den sista stunden. Fast hotellet känner sig säkert dåligt uppvaktat nu, förstås...

Den här veckan har minst sagt börjat på en mindre trevlig bana. På Posten fick vi en överraskande stor leverans med post imorse, vilket resulterade i en obefintlig lunch. Den kom liksom bort i all stress och effektivitet. Det värsta med den här oväntade posten imorse var att den innehöll julkort. Jag tänker återkomma till detta med julkort i ett inlägg senare ikväll, då ska ni allt få höra vad jag tycker om dem.

Sadeln har anlänt! Tyvärr fick jag inte hämta ut den förrän efter 17:00, vilket på alla sätt och vis var en olämplig tid, trots att jag fick gå övertid och slapp stå och rycka i handtaget på Kiosken. Nu blir det två svängar upp till Ytterberget ikväll, men det ska väl övertiden rimligtvis täcka...

5 kommentarer:

bellllll sa...

vem är den gamla läraren??? Inte J****** väl???

Tovig sa...

No, no, inte den!

den vackre sa...

Tove min vän, visserligen har du skrivit en mycket inlevelserik och fin dokumentation, men den handlar som vanligt alldeles för lite om mig. Kan du inte skriva en berättelse om vår resa till red snapper-land?

Nina sa...

Blev det några bilder på den helt vanliga stjärnan?

Jeanette sa...

Haha har hört fler som sagt Lome KOngare är frän att ha och göra med. Jessans Morsk var också och är snäll som ett ljus även vid frysmärkningen. Kan det bero på hanteringen kanske?? Jag vet inte.