onsdag 1 juli 2009

Dags att pensionera sig från bilkörandet?

Gröna Faran har fått utstå mycket de senaste dagarna. I söndags var batteriet slut, kommer inte riktigt ihåg vad jag gjort fel, men nog kan det säkert ha berott på den där ljusknappen... Idag fick jag en trevlig överraskning i form av en punktering på ett framdäck. Händig som jag är bestämde jag mig för att byta, men då lyckades jag även ta sönder domkraften, så nu står bilen oanvändbar utanför garaget och längtar efter bättre tider.
Aja. Inte hela världen. Jag ska springa över till Gösta imorgon och låna mig en riktig, hållbar domkraft, sen är det ju bara montera på de f.d. vinterdäcken som pappa ryckt dubbarna på.
Lite hemmafruig känner jag mig som överlever ett dött batteri och ett punkterat däck, då vet jag att jag kan fixa sånt själv i framtiden.

Jänta har fått finna sig i att stå de senaste dagarna. Värmen och hennes hovar tillåter inga högre tempon, å andra sidan tillåter bremsen inga sniglar, så då är det bara att gilla läget tills hon fått skor. De andra djuren har fått slita. Birk och Boel var jag ute och joggade med idag. Birk var ohörsam på alla sätt och vis, men ville gärna springa, och då får man väl vara nöjd i slutändan. Boel kändes också väldigt pigg och fräsch, även om backen upp till kalhygget var tung. Fast efter en stunds skrittande på hemväg bar det iväg på lika lätta fötter som bortåt...

Furir startade igår på Lyckseletravet, med en andraplats som resultat. Skulle tro att dövhuvan och Järvsöfaksbettet gjorde en hel del, men det stämmer fortfarande inte helt och hållet. Ove A trodde att han var ömfotad, hovslagaren Stenmark säger nej, nej till sulor... Finns många teorier om vad som är rätt, precis som i allt annat här i livet.

Framtiden ser ut som så...
Imorgon jobbar jag förmiddag på Posten, eftermiddagarna börjar jag nog inte med förrän nästa vecka. Efter det blir det stallande. Egentligen hade jag tänkt mig en vilodag för kritterna imorgon, men... På fredag är det lunchtrav för Furir i Lycksele. Betydligt hårdare motstånd, vi får bara hoppas att travet stämmer ännu bättre nu. Fredag kväll tänkte Sarah, Susanne och Isabelle köra iväg till Skellefteå för lite musik på stadsfesten. Jag som är en hejjare på att klämma in saker på schemat skulle säkert kunna hinna med, men då ska jag ju upp på lördag morgon och hästa vidare. Hade ju även planerat in ytterligare en tripp till Villvattnet...
På söndag är det hoppkurs i Ytterberg och på måndag börjar alltså lite allvarligare jobb på Posten. Sen ligger allting väldigt öppet. Arne pratar om en start i Hoting lördagen då Musik vid Malån och maratontävlingarna i Villvattnet går, men vi får väl se.

Vi träffade på en olycka på vägen till Lycksele igår. En mopedist som krockat med en bil. Moppen låg fortfarande på vägen och de verkade undersöka mopedistens arm. Paret Hellsten ringde då 112, som inte fått in något samtal och ville att vi skulle vända och kolla hur det gått... Hm. Har vårdarna i Lycksele alltså så mycket att göra på en vardagskväll?

1 kommentar:

bbk sa...

Stackarn. Det är inte roligt. Men tänk på att du inte är lämnad hustru utan självständig tonåring. Jag var själv med två småbarn när liknande hände. Gösta är en pålitlig karl och har hjälpt mig också när din pappa var ute och jobbade och gjorde det "en man måste göra". D.v.s. jobbade, hade roligt och var ute i världen. Tur att det finns såna människor som Gösta, som ägnar sig åt mindre glamorösa saker, men betydligt mera nödvändiga, som gör världen lite mer uthärdlig. Det behövs väl bägge sorter för att den här världen ska gå framåt.
Man kan lämna in bilen på Gummiverkstan för 100 kr, och den person som lämnar sina barn med en annan s.k. "vuxen" kan pröjsa. Så skulle jag göra.
Bib