lördag 27 december 2008

500 spänn i en lingonsyltsburk.

Idag, ikväll, inatt, bestämde jag mig för att tömma "skrot-burken". "Skrot-burken" är en lingonsylt-burk som jag tidigare i år bestämde mig för att tömma alla småpengar i. Det var under en hemsk period då min börs var under ett konstant tryck av småpengar. Detta stadium innebar att börsen ofta tömde sig själv på olämpliga ställen, så då uppfann jag "skrot-burken" för mitt eget bästa. Nu så här på slutet av året kan jag berätta att jag har 450 kr i enkronor, femkronor och en tiokrona. Femtioöringarna har jag inte börjat räkna än... Och så har jag dumpat ojämna nummer, som typ 8 enkronor, i burken igen, vill inte ha ojämna siffror.
Vad som orsaker vissa grubblerier nu är hur i all världen jag ska få in dessa pengar på banken. Känns ju inte jättekul att gå dit med allt i en hög och börja räkna upp de framför banktjänstemannen. Jag vet att det finns några slags "torn" för småpengar, men hur får man tag på sånt...? Jag ska gå och fråga på måndag, tror jag bestämt.

Pengar gör jag ju mig annars mest av med. Idag, till exempel, har jag lagt bort 100:- på en pizza som åts med tre kära vänner. Igår köpte jag en chipspåse, före det så gick 200:- åt till hotellet.
Och före det så spenderades det bort en hel del på julklappar! Så är det när man är tonåring! Det försvinner för det mesta bara.

(Jag räknade förresten klart 50öringarna nyss, det blev 50:- där)

En av de små inneboende som jag har fick ett World of Warcraft-spel, även känt som WoW. Det är synd att min pappa inte litar på mitt omdöme, annars hade han kanske frågat mig om det var en bra julklapp, och då hade jag kunnat berätta för honom vilket sjukt och farligt och livssläckande spel det är och då hade han kanske inte köpt det! Nu är alltså läget det att vi har ett besmittat föremål i vårat hus, och jag drömmer mardrömmar om nätterna att spelet ska krypa in under dörren och hoppa på mig i sömnen. Så farligt skulle jag vilja påstå att det är! Nej till WoW!

Vädrets makter verkar, som vanligt, emot mig. Efter idag har jag insett att barfotaplanen jag hade för Jänta kanske inte fungerar. Nu är det glashalt, isgata hela vägen uppe i Ytterberg, och att rida en häst barfota på det tror jag faktiskt inte fungerar. Jänta må vara Jänta, men hon är inte odödlig, och brutna ben kan ingen gå på. Å andra sidan brukar det bli bättre, men då måste tant brun stå några veckor framöver, och det är jag inte helt övertygad om att hon skulle digga. Nej, snarare tvärtom...
Boel kämpar vidare mot fetman, och jag har även övertalat Furir att gå med i den kampen. Han börjar nämligen bli farligt korpulent, herremannen... Inte tjock, men herrmagen börjar definitivt synas!

Vad är hemprov för en idé? Egentligen?
Vilket sjukt, förvridet, sadistiskt sinne skickar hem eleverna med sånt över jullovet?
Man kan lika gärna säga rakt ut att jultomten inte existerar! Det blir i alla fall samma effekt; höga klagomål och oresonligt hat.

"Honesty may be the best policy, but it's important to remember that apparently, by elimination, dishonesty is the second-best policy." - George Carlin

Inga kommentarer: