Tog med mig både mamman och Hanne-plutt, de fick följa med när jag körde Boel ner till första korsningen i berget. Lilla Boel skötte sig mkt bra, lite tungt var det bitvis (pga. leran), men hon kämpade på bra, och var inte nämnvärt trött efteråt. (Hon gick dessutom i form större bitar av turen!! *strålar*)
Förutom att Hanne kunde röra sig lite som hon ville runt Boel fick hon även leda in henne till
boxen. EFTER att Arne kastat in krafft och hö i Strössels box. Och Strösslet var så snäll! Sprang inte ifrån Hanne, utan gick snällt och artigt bredvid, trots att maten nog lockade.Jag tänker ibland att jag måste förmänskliga hästarna mindre, och det måste jag väl ksk ändå, men idag kändes det inte alls nödvändigt. Det riktigt syntes på Boel hur hon tänkte att det här nog var en sådan där sak man är försiktig med, och hur gärna till viljes hon ville vara.
Tänk om alla hästar (och människor) kunde vara så samarbetsvilliga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar