Jag har blivit så duktig nu när jag inte kan sitta stilla.

Jag har hästabstinens.
Jag har varit uppe varje dag den här veckan och jag har ändå abstinens.
Mest av allt saknar jag Snurran, men hon lär ju inte komma hem på ännu ett tag.

Det mesta har jag tagit ut på Boel. Pyssel och promenader och fastän hon egentligen bara ska gå varannan dag har hon fått vara ut precis varje dag den här veckan. Hennes "vilodagar" har fått bli promenaddagar istället, jag har skrittat henne barbacka små svängar.
Och hon känns väldigt fin, faktiskt. Och jag tror att hon möjligtvis är i brunsten, men i sådana fall har hon en bra underlig brunst. Pigg och brallig och egentligen bara gladare än vanligt... Eller är det kanske bara vårkänslorna?
Nä, jag tror inte jag ska bli hästpsykolog.

Jag klurar på vad jag ska göra den här helgen, men eftersom att det inte händer något och alla är upptagna och jag ändå inte kommer att lyckas toppa förra helgen så murar jag nog in mig i mitt rum hela kvällen.
Förra helgen var den första helgen på ett bra tag som jag vaknade på söndagen och inte tyckte att jag slösat bort en lördagkväll. För faktum är att vi var riktigt nyttiga!
Jag fick äta fint hos Magdalena och Micke innan vi tog en tur på ett par fina tanter och sedan tvättade vi faktiskt bilarna! Med högtryckstvätt och biltvättmedel och supertrasor och även lite fälgrengöringsmedel. Försök tangera det ni! Biltvätten gick så mycket lättare när vi dessutom tagit oss lite vin innan. Och så avslutades alltihop med hysteriske Eddie Izzard, som jag aldrig sett tidigare.
Som sagt, jag tror det blir svårt att toppa.

Jag ska rota fram min cykel någon dag, jag hade nästan tänkt cykla till Ytterberg nu när det är lite behagligare väder. Min fina röda cykel som det var konstant punktering på förra sommaren, tills pappa hittade felet; ekrarna var sneda och stack hål på slangen... Då är det inte lätt att hålla tätt.

Jag har gjort något som få människor i min ålder kan säga att de gjort. Jag har tackat nej till en tjänst. Tidningstjänst sökte vikarie till det som kallas lördagsturen (11 mil, 3 timmar betalt), men jag sa nej, direkt, utan att ens tveka! Och det var väl för tur, för hade jag tänkt efter för mycket hade jag säkert hittat någon bra anledning till att köra den svängen (till exempel; jag tjänar mer pengar), men som det blev kunde jag bara tänka på vad de andra postisarna varnat för, och klagat över, för den delen. Och då blev det alltså nej.
30 sekunder efter att jag lagt på fick jag kallsvetten och ville ringa upp på stört, men jag återfick kontrollen, och nu är jag jättenöjd över mig själv!

Jag har fått lönebeskedet från Posten och vet ungefär hur mycket jag får av Tidningstjänst den här månaden så jag längtar tills det blir löningsdax. Och så hoppas jag att skatteåterbäringen kommer innan midsommar, som den ju skulle göra om man deklarerade via nätet och hade anmält bankkonto. Då blir det en ny telefon, och kanske en dressyrsadel... Hm. ;)