tisdag 9 augusti 2011

Fortfarande inget klart besked.

Vilken rysare mitt liv är just nu.

Igår kom andrahandsbeskedet (eller vad det nu heter) från Högskoleverket, och gissa vad jag landade på? Jo, 1:a reserv. Vilket antiklimax... Jag vet inte riktigt om jag ska vara glad eller ledsen, deppad eller hoppfull. Det kändes väldigt mycket som "mittemellan".

Idag ringde jag Lantbruksuniversitetet och frågade om vad jag kan förvänta mig från min 1:a reservplats. Mannen jag fick i andra ändan av luren menade först att det är en 50/50-chans. Hjärtat sjönk som en sten...
Sedan fortsatte han med att ta mitt personnummer och titta i databasen. "Jaha, du har sökt två år tidigare. I år har du haft tur med lottningen, ni är ju rätt många som ligger på samma nivå i högskoleprovsgruppen." Hjärtat sjönk ännu mer, fast i luren lät jag glad och lättad över att jag haft så tur. Handlar det om tur så är det kanske ännu svårare att ta sig in nästa år om jag hamnar på fel sida i år!
Lite käck på rösten förklarade jag att jag har en sådär 80 mil enkelväg och att jag därför skulle vilja försöka lägga upp en ungefärlig plan.
"Jo, jag kan ju inte lova något, men det ser ju rätt bra ut för dig." Lät det plötsligt. Jag blev lite gladare och hoppfullare, men lät jag kanske mer deppad på rösten?
Han tyckte inte att jag skulle ta mig ett boende, utan förklarade att det, enligt honom, var bäst att endast förbereda med en säng att sova i tills jag fått det faktiska resultatet. Jag var väldigt förstående, men jag måste nog ha låtit lite deppad för när samtalet började lida mot sitt slut (sånt känner man även om man har dåligt med sociala poäng) tillade han igen att "dina chanser ser rätt bra ut". Jag tackade lögnaktigt för hjälpen (för vad mer vet jag egentligen nu?) och sa hej då.

Ska förresten tillägga att allt som står inom citattecknen är på ett ungefär vad han sa, inte citerat ordagrant.

Så här sitter jag nu och känner mig både hopp- och hjälplös. För vad gör man?
Utbildningen börjar den 29 augusti och reservantagningen löper fram till första veckan i september (f.r.o.m. nu alltså). Hur länge kan jag hålla på jobbet? Om jag inte tar mig in vill jag ju inte stå utan jobb. Och tar jag mig in första veckan i september står jag ju här med ett nytt jobbkontrakt för den månaden. Vad klåååån!

2 kommentarer:

Magdalena sa...

Inte lätt, hoppas det ordnar sig.

bbk sa...

Förklara för chefen. Säg att du jobbar tills du får besked. Några veckor hit eller dit behöver väl inte spela nån roll (tyckte jag om jag vore din chef!)